Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. ʿImrāns släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om han sviker eder, så vem är den, som kan hjälpa
eder i hans ställe? Ja, på Gud må de rättrogna
förtrösta.
155 Det höves icke en profet att försnilla, ty den, som
försnillar, skall på uppståndelsens dag uppvisa vad han
försnillat. Då skall varje själ få sig fullt tillmätt vad
hon förtjänat, utan att de lida någon orätt.
156 Är väl den, som söker Guds välbehag, lik den, som
ådrager sig Guds vrede? Hans hemvist varder helvetet;
ja, vilket olycksaligt mål!
157 De hava olika grader hos Gud; ja, Gud ser vad de göra.
158 Så har nu Gud varit nådig mot de rättrogna, då han
sänt en apostel ur deras egen krets till dem att
uppläsa hans tecken för dem, göra dem rena och lära
dem skriften och visheten, ty förut voro de sannerligen
stadda i uppenbar villfarelse.
159 Skolen I, när en hemsökelse hemsöker eder, sedan I
själva åstadkommit en dubbelt så svår, säga: »Vadan
kommer detta?» Säg: »Detta kommer från eder själva;
Gud är förvisso allsmäktig.»
160 Och vad som drabbade eder den dag, då de båda
skarorna möttes, skedde på Guds tillskyndelse och för
att han skulle känna de rättrogna och för att han
skulle känna dem, som voro tvehågsna. Och man sade
till dem: »Kommen och striden för Guds sak eller
slån tillbaka!» De svarade: »Om vi kunde strida, så
skulle vi följa eder.» På den dagen voro de närmare
otron än tron.
161 De sade med sina läppar vad som ej fanns i deras
hjärtan, men Gud känner bäst vad de dolde,
162 De, som sade om sina bröder, efter att själva hava
suttit overksamma: »Om de lytt oss, hade de ej blivit
dödade.» Säg: »Avvänden döden från eder själva,
om I ären sannfärdiga!»
163 Men anse ej dem, som dödats för Guds sak, döda!
Nej, de äro levande; de försörjas hos sin Herre,
164 Glädjande sig över vad Gud givit dem av sin ynnest
och fröjdande sig över dem, som ej upphunnit dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
