Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. ʿImrāns släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
176 De skola få det, som de snålades med, på halsen på
uppståndelsens dag. Gud tillhör himlarnas och jordens
arvedel; ja, Gud är underkunnig om vad I gören.
177 Gud har hört deras tal, som sade: »Gud är förvisso
behövande, och vi äro rika.» Vi skola uppskriva vad
de sade och huru de dräpte profeterna utan sak, och
vi skola säga: »Smaken helvetesbrandens pina!»
178 Och detta för deras händers verk och därför att Gud
ej är den, som gör orätt mot tjänarne,
179 Som säga: »Gud har ålagt oss att ej sätta tro till en
apostel, förrän han skaffar oss ett offer, som elden
förtär.»
180 Säg: »Apostlar hava före mig kommit till eder med
de klara vittnesbörden och det, som I nämnden; varför
haven I då dödat dem, om I ären sannfärdiga?»
181 Och om de hålla dig för lögnare, så hava redan före
dig apostlar, som kommit med de klara
vittnesbörden, böckerna och den upplysande skriften, hållits
för lögnare.
182 Varje själ skall smaka döden, och I skolen erhålla
eder fulla lön på uppståndelsens dag, men den, som
ryckes undan elden och får ingå i paradiset, är räddad,
och det jordiska livet är ingenting annat än en
bedräglig vinning.
183 I skolen sannerligen prövas i fråga om edra ägodelar
och edra personer, och I skolen få höra mycket ont
både av dem, som fått skriften före eder, och av dem,
som sätta andra vid Guds sida, men om I ären tåliga
och frukten Gud, så är detta förvisso i sin ordning.
184 Än när Gud ingick förbund med dem, som fått skriften,
med dessa ord: »I skolen sannerligen förklara den för
människorna och ej dölja den». Och så kastade de den
bakom sig och sålde den för ett ringa pris; ja, vilket
olycksaligt köp!
185 Tänk ej, att de, som fröjdas över vad de åstadkommit
och önska att bliva prisade för vad de icke gjort, tänk ej,
att de skola undgå straffet! Ja, dem väntar ett plågsamt
straff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
