Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Kvinnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de också åsyftade, men de vilseföra blott sig själva
och kunna ej skada dig det ringaste. Gud har
nedsänt skriften och visdomen till dig och lärt dig vad
du ej visste; ja, Guds ynnest mot dig är stor.
114 Många av deras hemliga samtal innehålla intet gott
med undantag av dem, som mana att giva allmosor
eller vad som eljes är tillbörligt eller bidrager till ett
gott förhållande mellan människorna, ty den, som gör
detta av åstundan efter Guds välbehag, skola vi giva
stor lön.
115 Men den, som trotsar aposteln, sedan den rätta vägen
blivit honom klar, och följer någon annan väg än de
rättrognas, skola vi låta ernå vad han ville ernå, och
honom skola vi steka i helvetet; ja, ett förfärligt mål
är det!
116 Gud förlåter förvisso icke, att man sätter någon vid
hans sida, men förlåter dock vem han vill allt utom
detta, ty den, som sätter någon vid Guds sida, är
långt gången i villfarelse.
117 Utom honom åkalla de blott kvinnliga väsen, men
därmed åkalla de blott en upprorisk Satan,
118 Som Gud förbannat och som sagt: »Jag skall
sannerligen taga min beskärda del av dina tjänare, föra dem
vilse och ingiva dem begärelser; jag skall sannerligen
bjuda dem att avskära boskapens öron, och jag skall
bjuda dem att vanställa Guds skapade varelser.» Men
den, som tager Satan till beskyddare i stället för Gud,
tillspillogiver uppenbarligen sig själv.
119 Han lovar och ingiver dem, men Satan giver dem
endast bedrägliga löften.
120 Dessas hemvist varder helvetet, och de skola ej finna
någon möjlighet att undkomma det.
121 Men dem, som tro och göra goda gärningar, skola
vi låta komma in i lustgårdar, genomflutna av bäckar,
att där i evighet förbliva enligt Guds löfte, som är
sannfärdigt, och vem är väl sannfärdigare i sitt tal
än Gud?
122 Det beror ej på edra önskningar och ej heller på deras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
