- Project Runeberg -  Koranen /
142

(1917) [MARC] Translator: Karl Vilhelm Zetterstéen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Uppsägningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för dem, och de skola svärja vid Gud: »Om vi förmått,
så skulle vi hava dragit ut med eder» och tillintetgöra
sig själva, ty Gud vet, att de sannerligen äro lögnaktiga.

43 Må Gud hava undseende med dig! Varför gav du dem
tillstånd, innan det blev dig klart, vilka voro
sannfärdiga, och du lärde känna lögnarne?

44 De, som tro på Gud och den yttersta dagen, bedja dig
ej om tillstånd att få våga sina ägodelar och sitt liv;
ja, Gud känner de gudfruktiga.

45 Endast de, som icke tro på Gud och den yttersta dagen
och vilkas hjärtan tveka, så att de i sin tvekan vackla
hit och dit, bedja dig om tillstånd.

46 Om de velat draga ut, skulle de hava anställt
rustningar därför, men Gud ville ej, att de skulle skickas
åstad, utan gjorde dem tröga, och man sade till dem:
»Sitten stilla hos de stillasittande!»

47 Om de dragit ut med eder, skulle de endast hava
ökat olägenheterna för eder och drivit på för att
anstifta uppror bland eder, då villiga lyssnare funnos ibland
eder; ja, Gud känner de orättfärdiga.

48 De hava redan förut sökt anstifta uppror och vänt
upp och ned på allting för dig, ända tills sanningen
kom i dagen och Guds skickelse blev uppenbar, huru
de än harmades.

49 Bland dem finnes den, som säger: »Giv mig tillstånd
och fresta mig ej!» Hava de då ej fallit i frestelse?
Helvetet skall sannerligen få de otrogna i sin makt.

50 Om något gott händer dig, gör det dem ont, och om någon
hemsökelse hemsöker dig, säga de: »Vi hava redan på
förhand ställt om vår sak» och vända dig gladeligen ryggen.

51 Säg: »Aldrig skall något annat hända oss än vad
Gud förelagt oss. Han är vår skyddsherre, och på
Gud må de rättrogna förtrösta.»

52 Säg: »Vänten I väl något annat åt oss än ett av de
två yppersta tingen?» Vi vänta, att Gud skall
hemsöka eder med ett straff, som kommer från honom själv
eller genom oss. Vänten alltså! Vi skola förvisso vänta
liksom I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 3 17:33:33 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zetkoran/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free