- Project Runeberg -  Koranen /
179

(1917) [MARC] Translator: Karl Vilhelm Zetterstéen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Josef

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


63 När de kommo åter till sin fader, sade de: »Fader,
det vägras oss att mäta i; sänd därför vår broder med
oss, så få vi mäta upp åt oss. Vi skola sannerligen
se efter honom.»

64 Han svarade: »Kan jag väl lita mera på eder i fråga
om honom än i fråga om hans broder förut? Gud är
dock den bäste väktaren och den barmhärtigaste bland
de barmhärtiga.»

65 När de öppnade sina säckar, funno de, att penningarna
återlämnats till dem, och sade: »Fader, vad kunna
vi mera begära? Här äro våra penningar, som
återlämnats till oss; vi skola köpa säd åt de våra och se
efter vår broder och få en kamellast till. Detta är ett
litet mått.»

66 Han svarade: »Jag kommer aldrig att sända honom
med eder, förrän I given mig en förbindelse inför
Gud att föra honom tillbaka till mig, så framt det ej
varder eder alldeles omöjligt.» När de givit honom
denna förbindelse, sade han: »Gud är väktare över det,
som vi säga.»

67 Han sade vidare: »Mina söner, gån ej in genom samma
port, utan gån in genom skilda portar! Jag kan ej
hjälpa eder det ringaste mot Gud; avgörandet tillhör
Gud allena. På honom förtröstar jag; ja, på honom
må de förtröstande förtrösta.»

68 Men då de gingo in så, som deras fader befallt dem,
hjälpte det dem ej det ringaste mot Gud; utan det
var blott en önskan hos Jakob, som han uppfyllde.
Han hade sannerligen kunskap, emedan vi undervisat
honom, men de flesta människor veta ingenting.

69 Då de trädde in till Josef, tog han sin broder till sig
och sade: »Jag är förvisso din broder; var ej bekymrad
över vad de gjorde!»

70 När han försett dem med vad de behövde, lade han
bägaren i sin broders packning. Därefter ropade en
utropare: »Främlingar, I ären sannerligen tjuvar!»

71 Då sade de: »Vad saknen I då?» och trädde fram till
dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 3 17:33:33 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zetkoran/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free