Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har gjort solen och månen eder underdåniga, så att de
äro nitiska, han har ock gjort natten och dagen eder
underdåniga, och han har givit eder vad I begärt av
allting, och om I viljen räkna Guds nådebevis, kunnen
I ej tälja dem; människan är sannerligen orättfärdig
och otacksam.
38 Än när Abraham sade: »Herre, gör denna ort säker
och akta mig och mina barn för att dyrka beläten!
39 Herre, de hava förvisso vilsefört många människor, men
den, som följer mig, hör mig till, och om någon är
olydig mot mig, så är du förvisso överseende och
barmhärtig.
40 Herre, jag har förvisso låtit några av mina
efterkommande bo i en dal utan gröda vid ditt fridlysta tempel,
Herre, att de må förrätta bönen. Så gör då
människornas hjärtan välvilligt stämda mot dem och beskär
dem frukter, för den händelse de månde vara tacksamma!
41 Herre, du vet förvisso vad vi dölja och vad vi yppa;
ingenting är dolt för Gud på jorden eller i himmelen.
Lov och pris hör Gud till, som på min ålderdom givit
mig Ismael och Isak; Gud hör sannerligen åkallan.
42 Herre, förmå både mig och några av mina
efterkommande att förrätta bönen; Herre, mottag min åkallan!
Herre, förlåt mig, mina föräldrar och de rättrogna den
dag, då rannsakningen hålles!»
43 Och tänk ej, att Gud är likgiltig för vad de
orättfärdiga göra! Han giver dem blott anstånd till en dag,
då blicken varder orörlig,
44 Där de rusa åstad och lyfta upp huvudet utan att
kunna röra ögonen och deras hjärtan varda tomma.
Ja, varna människorna för den dag, då straffet kommer
över dem!
45 Och de, som göra orätt, skola säga: »Herre, giv oss
anstånd för en kort tid,
46 Så skola vi hörsamma din kallelse och följa apostlarne.»
Haven I icke tillförene svurit, att det ej skall bliva
något slut för eder?
47 Och I haven bebott deras boningar, som gjorde orätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
