Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Grottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
222 18: 36—47
honom: »Förnekar du honom, som skapat dig av stoft
och sedan av en droppe och därefter utvecklat dig till
en man?
Gud är dock min Herre, och jag sätter ingen vid min
Herres sida.
Och varför sade du ej, då du gick in i din trädgård:
’Som Gud vill; det finns ingen kraft utom hos Gud’?
Om du finner mig hava mindre rikedom och färre barn
än du,
Så kan det hända, att min Herre giver mig något bättre
än din trädgård och sänder dig en vidräkning från
himmelen, så att den förvandlas till en kal ödemark,
Eller att dess vatten sinar ut, så att du aldrig kan
upphämta det.»
Och hans skörd blev förstörd, och han vred händerna
för allt vad han kostat på den, ty rankorna föllo ned
på sina stöd, och han sade: »O att jag ej hade satt
någon vid min Herres sida!»
Och han hade intet anhang, som kunde hjälpa honom,
utom Gud, och han fick ingen hjälp.
I ett dylikt fall finns skyddet hos Gud, sanningen själv;
han giver den bästa belöningen och den bästa utgången.
Framställ ock en liknelse om det jordiska livet för dem!
Det är som vatten, det vi nedsänt från himmelen,
så att jordens grönska uppblandas därmed, och så
förvandlas den till strå, som vindarne strö omkring; ja,
Gud är allsmäktig.
Rikedom och barn äro det jordiska livets härlighet, men
de beståndande, de goda gärningarna skänka bättre
belöning hos din Herre och bättre hopp.
Än den dag, då vi låta bergen röra sig och du finner
jorden öde och vi församla dem utan att förbigå någon!
De skola mönstras inför din Herre i ordnade led. »Så
haven I nu kommit till oss på samma sätt, som när
vi skapade eder första gången. Men I påstoden, att
vi aldrig skulle utsätta någon viss tid åt eder.»
Och boken lägges fram; du finner syndarne bävande
för dess innehåll, och de säga: »Ve oss! Huru f6ör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
