Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. De rättrogna - 24. Ljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 23 108—118 24: 1
108 De skola säga: »Herre, vårt elände överväldigade oss,
och vi voro människor, som foro vilse.
109 Herre, för oss ut härifrån, ty om vi återfalla, så varda
vi förvisso orättfärdiga.»
110 Han skall svara: »Försvinnen där borta och ttalen ej till mig!
111 En del av mina tjänare sade förvisso: Herre, vi tro,
förlåt oss och förbarma dig över oss, ty du är den
bäste förbarmaren.
112 Men I mottogen dem med förakt, vadan de kommo
eder att glömma mig, och I skrattaden åt dem.
113 Jag skall förvisso löna dem i dag, därför att de voro
tåliga; de skola förvisso bliva de lycksaliga.»
114 Han skall säga: »Huru många år haven I stannat på
jorden?»
115 De skola svara: »Vi hava vål stannat en dag eller
någon del av en dag; spörj dem, som hålla räkning!»
116 Han skall säga: »I haven stannat blott en liten tid;
o att I haden kunskap!»
117 Tänken I väl, att vi skapat eder på lek, och att I ej
skolen återföras till oss? Upphöjd är Gud, Konungen,
Sanningen; det finns ingen gud utom honom, den
härliga tronens Herre, och den, som åäkallar någon
annan gud jämte Gud, får intet ljus, utan det varder
rannsakning hos hans Herre. De otrogna varda
förvisso ej lyckliga.
118 Och säg: »Herre, förlåt och förbarma dig, ty du är
den bäste förbarmaren.»
Tjugufjäārde Sūran.
Ljuset.
Från Medina.
I Guds, den barmhärtige Förbarmarens namn!
1 Se, en sūra, som vi nedsänt och föreskrivit och i vilken
vi nedsänt tydliga tecken, för den händelse I månden
lāta förmana eder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
