Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förryskningspolitikens utveckling i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det vore fråga om en kränkning af tro och bekännelse»
prästens skyldighet att göra motstånd vore själfklar, men
icke så i fråga om en »militärangelägenhet». Att
militärangelägenheten i förevarande fall innebar ett upphäfvande
af själfva grunden för Finlands samhällsskick ignorerade
ärkebiskopen fullständigt, men afrundade sin utläggning
med ett argumentum ad hominem, så lydande: »Däremot
skulle följderna af en vägran ingalunda blifva så
obe-tydande för prästen själf som många antaga, ty han
skulle riskera sin tjänst och sin utkomst.» Det hela
af-slutades med den i betraktande af det sist anförda
tämligen omotiverade slutsatsen: »Prästen tillkommer det att
stå inför Gud.»
Ärkebiskopens herdabref gjorde emellertid, trots sin
servila anda och sin egendomliga logik, hvilka drag
utmärkte också andra biskopars hållning, ett så pass starkt
intryck, att icke flera än sextiofem präster vägrade att
kungöra den lagstridiga förordningen. Men i stället togo
flerstädes församlingarna själfva protesterandet om hand
genom att endera, när uppläsandet började, aflägsna sig
från kyrkan, vanligen efter uttrycklig protest mot
själasörjarens uppträdande, eller genom att uppstämma en
psalm, så att prästen icke kunde göra sig hörd. En och
annan af dessa tog dock icke någon hänsyn till sådan
opposition, utan fortsatte uppläsandet för tomma väggar,
eller utan att själfva kunna höra det lästa, och anmälde
sedan att kungörandet blifvit fullgjordt. Men icke ens på
sådant sätt blef förordningen kungjord i mera än ungefär
hälften af samtliga församlingar i landet.
Långt mera beslutsam var kommunernas hållning.
1 det öfvervägande flertalet sådana vägrade man att välja
uppbådsnämnder. I en del utlyste kommunalstämmornas
ordförande ingen stämma för företagande af val, i andra
beslöt den sammankallade stämman att val icke skulle
företagas, medan ytterligare andra valde ombud, men
gåfvo dessa i uppdrag att vid uppbådstillfället protestera
mot förrättningen och därpå aflägsna sig. Uppbådsläng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
