Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsarens förhållande till det, som göres i hans namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oförutsedda som öfverraskande åtgärden
bestämdes, att riksrådet framgent skulle
sammansättas till lika delar af medlemmar utnämnda
på lifstid af monarken och af genom val
utsedda representanter för den ortodoxa kyrkan,
adeln, semstvoförsamlingarna, de högre
undervisningsanstalterna samt för handel och
industri, samt sålunda ombildas till en första
kammare med lika rätt i fråga om
lagstiftningen som duman.
Hvad åter beträffade de nya grundlagarna,
var utfärdandet af dem fullt lika upplysande,
enär i oktobermanifestet uttryckligt hade lofvats,
”att ingen lag kan erhålla gällande kraft, utan
att vara af riksduman godkänd”, en stipulation,
som ingalunda undantog grundlagar. Till
yttermera visso stadgade femte paragrafen i dessa,
att tsaren äger och utöfvar själfhärskaremakt
i sitt rike, men ingen paragraf klargjorde huru
själfhärskaremakt läte förena sig med de
fri-och rättigheter samma grundlagar stadgade för
själfhärskarens undersåtar. Däremot stadgades
i åttiotredje paragrafen, att ”Inskränkningar i
bestämningarna i ofvanstående kapitel för orter,
som förklarats i krigs- eller skyddstillstånd, äro
angifna i speciella lagar.”
Det åsyftade kapitlet innehåller
bestämningar, hvilka skenbart tillförsäkra Rysslands
folk rätt vidsträckta rättigheter och garantier,
i det däri bland annat stadgas, att:
”Ingen kan häktas annorlunda än på
sätt lag bestämmer; Ingen kan dömas eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
