Read more about Joseph Martin Kraus in:
Joseph Martin Kraus föddes 20 juni 1756 i Miltenberg, Tyskland, mellan Heidelberg och Frankfurt am Main, i en medelklassfamilj. Hans far var ämbetsman till kurfursten i Buchen i samma trakt. Liksom sin far skulle han bli ämbetsman och studerade därför sedan 1772 eller 1773 filosofi och juridik vid universiteten i Mainz, Erfurt och Göttingen. I Göttingen lärde han känna den svenska litteratoren Carl Stridberg. Men tidigare hade han studerat violin och klaver alltifrån ungdomen. Sedan 1768 hade han studerat latin och tyska på Jesuitergymnasiet i Mannheim. Samtidigt studerade han musik för musiker ur den mest berömda orkestern i Europa vid denna tid, kurfurstens orkestern. Han komponerade många musikverk på den tiden, därav anses hans religiösa verk som de förnamsta.
Tilsammen med Carl Stridsberg begav han sig till Stockholm våren 1778 att pröva sin lycka vid gustavianska hovet. De första åren i Stockholm levde han i missär. 1780 kallades till medlem av Musikaliska akademien och komponerade en opera, Proserpina, med text av Johan Henrik Kellgren 1781. Operan uppfördes på Ullriksdal inför kung Gustav III. Han utnämns omedelbart till andra kapellmästare vid Kungliga Svenska Operan och får beställning på en ny opera, Dido och Aeneas, avsett för invigningen av det nya operahuset i Stockholm. Texten kom ur Kellgrens Aeneas i Carthago. Verket anses som hans magnum opus. Men huvudrollinnehavaren Carolina Müller måste fly ur Sverige undan sina gäldenärer. Operan fick sin föga framgångsrika premiär 1799, efter tonsätterns död.
På kungens uppdrag och bekostnad gjorde han en studieresa till kontinenten. Resan blir längre än tänkt, bland annat därför att Gustav III hämtade in honom i Italien och önskade att Kraus följde honom. 1782-1786 reste han i Tyskland, Österrike, Italien och Frankrike. I Wien och Esterhaza mötte han Gluck och Haydn. De hyste stor beundran för varandra. Kraus berördes framförallt av Haydns instrumentalmusik och Glucks operor. Kraus nyttjade även klassiska ämnen i sina operor.
Tillbaka i Sverige blir han utnämnt till första hovkapellmästare och kungiga musikaliska akademiens direktör.
Därefter tonsatte Kraus många musikdramatiska verk, men inga stora operor. Även blev hans solosånger till tyska, franska italieniska och svenska texter mycket populära, och publicerades i "Airs et chansons" efter hans död. I Stockholmssocieteten var Kraus och Carl Michael Bellman favoriter och de blev nära vänner. Kraus skrev musik till kantattexter av Bellman och bistod honom i utgivandet av Fredmans Epistlar och Fredmans Sånger. Kraus har också komponerat en stor mängd intrumentalverk, symfonier (som har getts ut på Naxos-cd-er), en violinkonsert, stråkkvartetter och annan kammermusik.
Efter mordet på Gustav III skulle Kraus komponera musiken till sorgehögtiderna på mycket kort tid. I två veckor skrev han en rent instrumental Bisättningsmusik kallad Symphonie Funèbre och en månad senare en Begravningskantat till en text av kungens handsekretare och poet Carl Gustav Leopold. Det framfördes 14 maj 1792. Deras utgåvan i serien Musica sueciae lett der till att intressen för Kraus och hans verk levde upp igen.
Kraus dog av tuberkulos samma år, den 15 december 1792. Han begravdes på halvön Tivoliberget på Brunnsvikens strand. Ett minnesmärke restes 1846 med texten:
Här/ det jordiska/ af/ Kraus/ det himmelska/ lefver/ i hans toner.
På baksidan: Född/ i Miltenberg 1765 D. 20 JUN/ Död/ i
Stockholm/ 1792 D.15 DEC
Find other Nordic Authors named Kraus,
others born in 1756
or deceased in 1792.
Look for more information in
Det Kgl. Bibliotek,
Google (search,
book search),
Hathi Trust,
Internet Archive,
Kansalliskirjasto (catalog,
digi,
metadata),
Kungl. biblioteket (Libris,
tidningar),
Nasjonalbiblioteket (aviser,
bøker,
Oria,
tidsskrifter),
Project Gutenberg,
Yahoo.