Project Runeberg has published the following works by this author:
Read more about Aurora Ljungstedt in:
Vårt ytterligare lofprisande af Claude Gérards diktverk, hvilket egentligen rätt öppnat våra ögon för hennes betydande talang, skall dock göras så kort som möjligt, vi förutsäga blott, att efter dess utgifning i bokform, torde hennes namn snart nog blifva lika, om ej mera ryktbart, än våra två hittills främsta romanförfattarinnors.
Så kunde en kritiker utbrista på Aurora Ljungstedts tid, då man ännu inte dragit upp en lika skarp gräns mellan "underhållning" och seriös litteratur som man gör idag. Claude Gérard var Ljungstedts pseudonym -- hämtad från en roman av Eugène Sue -- som hennes samlade verk utgavs under i nio band 1872-82. Den utgivningen visade sig bli en av Albert Bonniers mest framgångsrika satsningar på svensk originallitteratur -- man kan tryggt säga att Aurora Ljungstedt kom att tillhöra Sveriges mest lästa författare, uppskattad av både kritiker och publik.
Efter sin död föll hon dock i närmast total glömska, endast uppmärksammad av Hjalmar Lundgren i en kort essä 1943, och förbigången även av forskare i svensk genrelitteratur. Det är först från åttiotalet och framåt som litteraturvetarna Lars Wendelius och Yvonne Leffler har börjat uppmärksamma henne igen.
Kastar man ett öga på Aurora Ljungstedts liv får man en viss förklaring till glömskan. Hon föddes 1821 och växte upp i Blekinge, men flyttade i 14-årsåldern med familjen till Krusenhofs säteri i Kvillinge, Östergötland, i närheten av Kolmården. Aurora ärvde sin moders konstnärliga talang men tog också intryck av hennes hån mot dotterns författardrömmar; sådant skulle en väluppfostrad flicka av god familj inte ägna sig åt. Det lär vara anledningen till att hon under hela livet drog sig undan offentligheten och publicerade sig under pseudonym. Hon umgicks inte heller inom de litterära kretsarna och förhandlingarna med förläggarna sköttes under sekretess av hennes man.
I 25-årsåldern gifte hon sig med Samuel Viktor Ljungstedt, som sedan blev byråchef i Fångvårdsstyrelsen. Hon flyttade till Stockholm och började publiceras med noveller och följetonger i Bore och Aftonbladet. Trettio år efter debuten avslöjades hennes riktiga identitet av misstag i ett uppslagsverk. Hon dog 1908, 87 år gammal.
Isoleringen från den litterära världen kan ha bidragit till att hon glömdes bort, men faktum är att hon ägnade sitt författarskap åt sensationsromaner och kriminallitteratur, skräck- och rysarhistorier, helt utanför det som skulle räknas till litteraturens huvudfåra.
Till skillnad från de flesta av hennes dåtida medförfattare i genrerna var dock Aurora Ljungstedt framstående på flera sätt: med att skildra miljöer (inte minst i Östergötland och Kolmården) och skapa medryckande intriger och täta stämningar. Samtidigt var hon banbrytande genom att hennes roman Hin Ondes hus (1853) är det första exemplet på en klassisk gotisk skräckroman av svensk författare. Hennes långa novell Hastfordska vapnet (1873) har även beskrivits som Sveriges första "äkta" detektivberättelse. Novellen "Harolds skugga" (1861) kan dessutom betraktas som ett tidigt exempel på science fiction i och med att mysteriet rationaliseras på ett mer eller mindre naturvetenskapligt sätt. Därmed kan den jämföras med Robert Louis Stevensons Dr Jekyll och mr Hyde (1886), och alltså inte bara genom dubbelgångarmotivet. Man kan också påpeka att doktor Testa i En gubbes minnen är vetenskapsman, och att hans "häxkonster" därför borde ha mer med mystisk vetenskap än magi att göra.
Speciellt för En gubbes minnen är även Ljungstedts behandling av skräckeffekterna. Till skillnad från vad som var vanligt då -- och i ännu högre grad nu för tiden -- använder hon inga grova medel för sina syften. Hon spelar istället på antydningar, dubbeltydigheter och inte minst stämningar. I synnerhet scenen där patronen signerar sitt testamente skulle ha hedrat även Joseph Sheridan LeFanu. Med små medel uppnår hon stor verkan.
-- Rickard Berghorn
Att läsa:
Find other Nordic Authors named Ljungstedt,
others born in 1821
or deceased in 1908.
Look for more information in
Det Kgl. Bibliotek,
Google (search,
book search),
Hathi Trust,
Internet Archive,
Kansalliskirjasto (catalog,
digi,
metadata),
Kungl. biblioteket (Libris,
tidningar),
Nasjonalbiblioteket (aviser,
bøker,
Oria,
tidsskrifter),
Project Gutenberg,
Yahoo.