Arvid Palmgren (1890-1971) joined SKF in 1917, invented the first self-aligning roller bearing and developed theories for calculating their lifespan, which are still used. Head of engineering at SKF 1937-1955, and active in ISO's standardization of bearings. He also pioneered several other areas, among them radio electronics.
På den gamla onda tiden före 1920 användes glidlager för hjulaxlarna på järnvägsvagnar över hela världen. Rykande ång- och diesellok fick bolma på extra mycket för att övervinna friktionen i denna primitiva lagertyp, med ökande miljöförstöring som följd. Hjullagren i en järnvägsvagn är utsatta inte bara för vagnens stora tyngd utan också för stötkrafter i höjdled (radiellt) vid varje rälsskarv och i sidled (axiellt) vid varje spårväxel. Man hade provat både kullager och dåtidens cylindriska rullager, men ingen av dessa lagertyper uppfyllde alla krav som järnvägens påfrestningar ställde.
Världen väntade på en uppfinning, ett lager som kunde tåla stora krafter men tog upp litet utrymme, som hade låg friktion och lång livslängd. Det var en svensk som gjorde uppfinningen. Han hette Arvid Palmgren. 1919 fick han patent på det sfäriska rullagret. Svenska SJ kunde nu öka farten från 90 till 120 km/timme. Patentet togs ut i tjugo länder, och bidrog starkt till att Svenska Kullagerfabriken (SKF) än idag är världens ledande lagertillverkare.
Nils Arvid Palmgren föddes 30 april 1890 i Falun av major Georg Palmgren och Frida Lindskog, och dog 1971. Efter examen vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 1916 blev han biträdande ingenjör i Väg- och vattenstyrelsen men 1917 tog han jobb vid SKF. Hans arbete där ledde bland annat fram till en doktorsavhandling, som lades fram vid KTH 1930. Chef för SKF:s tekniska avdelning 1937-1955. Tilldelades Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA:s) guldmedalj 1938 och invaldes som ledamot av IVA 1943. Utgav 1944 Kullagerteknikens grunder.
Arvid Palmgren hade intresse för och visade stor skicklighet på förvånansvärt många områden. Bland annat var han redaktör och utgivare av tidskriften Radio-Amatören under åren 1924-1932. För mer information om Västsveriges radiohistoria rekommenderas ett besök vid Radiomuseet i Göteborg.
En detaljerad biografisk och bibliografisk artikel om Arvid
Palmgren finns att läsa i det omfattande verket Svenskt biografiskt
lexikon (SBL) som bör finnas på närmaste större bibliotek (finns
även att köpa på CD-ROM). Artikeln i SBL är skriven av sonen Allan
Palmgren, som också varit verksam vid SKF. Mer om Arvid Palmgrens
insatser vid SKF står att läsa i Birger Steckzén, SKF. Svenska
Kullagerfabriken. En svensk exportindustris historia. 1907-1957,
1957, som omfattar 884 sidor.
Find other Nordic Authors named Palmgren,
others born in 1890
or deceased in 1971.
Look for more information in
Det Kgl. Bibliotek,
Google (search,
book search),
Hathi Trust,
Internet Archive,
Kansalliskirjasto (catalog,
digi,
metadata),
Kungl. biblioteket (Libris,
tidningar),
Nasjonalbiblioteket (aviser,
bøker,
Oria,
tidsskrifter),
Project Gutenberg,
Yahoo.