Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l6o O. SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP.
O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och
statistik).
Angell, Norman, o. Wright, Harold. Kan staten avskaffa arbetslösheten.
(Can governments cure unemployment.) Övs. [fr. eng.] av Allan Vougt. Tiden
1932. 158 s. (Ekonomi o. politik.) O hak. 2: 75.
Ett försök att klarlägga orsakerna till den nuvarande krisen på arbetsmarknaden och angiva
riktlinjer för dess övervinnande, i första hand för Englands vidkommande, men med en sådan
uppläggning av problemet, att det mesta av vad som säges kan äga tillämplighet å alla moderna
industriländer. Författarna framhålla, att den nuvarande arbetslöshetspolitiken (»arbete eller understod»),
innebär ett obetingat framsteg i förhållande till det tidigare tillämpade låtgåsystemet (»arbete eller
svält»), men att samhällets kamp mot arbetslösheten i längden icke får inskränkas till
understödsbetalning eller försök att genom offentliga arbeten bereda ökade arbetstillfällen, utan att
huvudvikten måste läggas vid en planmässig reorganisation av näringslivet, varvid i många fall såväl
prc-duktion som konsumtion måste ledas in i nya banor. Detta innebär faktiskt en socialisering av
näringslivet, men en socialisering, som i ett högt utvecklat industriland icke bör genomföras med tvång
— som i Ryssland — utan i samförstånd med de ledande krafterna inom industrien, vilka genom de
senaste kriserna inhämtat betydelsefulla lärdomar om bristerna i det hittillsvarande
individualistiska systemet. J-i.
Barkman, L[ars], Jundell, I[sak], o. Stéenhoff, G[otthilf]. Tillsyn över
fosterbarnsvården. Skrift utg. av Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.
Sv. fattigvårds- o. barnavårdsförb. 1931. 89 s. Ohh. 1: 50.
De tre barnavårdsexperter, som stå såsom författare till detta arbete, ha sinsemellan uppdelat
uppgifterna så, att doktor Stéenhoff lämnat en orienterande framställning av den offentliga
barnavårdens organisation och grundprinciperna för den i vårt land gällande lagstiftningen på detta
område, medan konsulenten Barkman givit en kommentar till stadganden i 1924 års barnavårdslag och
professor Jundell slutligen behandlat den medicinska sidan av barnavårds- och uppfostringsfrågan.
Arbetet är i främsta rummet avsett att vara en vägledning för personer, vilka ha att som
representanter för barnavårdsnämnderna handlägga hithörande ärenden, men förtjänar även att läsas av
såväl fosterföräldrar som uppfostrare i allmänhet. J-i.
Heckscher, Eli F[ilip], Sveriges penningpolitik. Orientering och förslag.
Nst. 1931. 136 s. Ogc. 2:—.
Efter en kort granskning av den händelseutveckling, som ledde fram till guldmyntfotens fall i
september 1931, diskuterar författaren mål och medel för Sveriges penningpolitik i avvaktan på det
internationella penningväsendets rekonstruktion. Såsom varande en »programskrift» kan arbetet
knappast betecknas som oumbärligt i folkbiblioteken. Så snart problemställningarna ändras —■ och
det sker vanligen hastigt —, få dylika skrifter ett i huvudsak historiskt värde. G. S-e.
Hobson, J[ohn] A[tkinson]. Överproduktion och underkonsumtion. (Poverty
in plenty.) Övs. [fr. eng.] av Ivar Vennerström. Tiden 1932. 121 s. (Ekonomi
o. politik.) Oga. 2: —.
Titeln utlovar närmast en behandling av de ekonomiska krisernas problem. Författaren nöjer
sig med att fastslå, att en allmän höjning av arbetslönerna skulle vända depressionen i allmänt
välstånd; långt ifrån att se sina kalkyler försämras till följd av stegringen på lönekontot skulle
företagarna finna, att en ökning i efterfrågan å deras produkter skulle tillåta ett fullständigt utnyttjande av
produktionsapparaten. Om det finns något riktigt i denna mången gång förut framförda
uppfattning, så bör det vara möjligt att komma med en bättre bevisning än den som författaren rör sig med.
Och när författaren ger sig in på en mera generell kritik av den privatkapitalistiska
produktionsordningen, är man böjd att säga, att en större skärpa i de teoretiskt-ekonomiska resonemangen skulle
möjliggjort en skarpare och mer givande kritik. Författaren önskar icke, att ett kommunistiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
