Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjen i Gåsgränd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Familjen i Gåsgränd.
Jjet är svårt att säga om korpral Sigurd var skrockfull eller
intet, om han hade några insigter i astrologien, men sant
är det, att han om qvällarne gerna satt på en liten rankig
trefot utanför husknuten och beskådade himmelens stjernor,
under det att han lät röken ur sin lilla pipnubb stiga ringlande i
höjden och sprida en behaglig doft af karftobak till stort obehag för dem,
som ej tåla - karftobak.
Den der tobaken tillreder han dock sjelf och hade i sin vrå en
egen dertill inrättad brädlapp, hvars många skorror bevisade att den
blifvit flitigt begagnad, liksom det lilla sjöskumshufvudet af krita, eller
som korpralen sjelf kallade det: potatishufvudet (ty han trodde att det
var gjordt af potatis) genom sin sydländska färg bevisade att det länge
utgjort en vulkan.
Korpral Sigurd var några och sextio år gammal, en reslig figur,
som dock åren böjt, men han hade likväl en respektabel längd af tretton
qvarter, då han gjorde sig besvär, (ty besvär kostade det) att räta ut
sig, eljest gick han, som Schutzercrantz i »Svenska Konungars
olycksöden» säger om kung Fredrik, »något luta» och hade en reson dertill,
som kung Fredrik icke hade, den nemligen, att han gick på träben.
Hans vanliga utseende bar pregeln af ett strängt allvar, som icke
i sig innebar någonting som man kunde kalla sorgset, men deremot
ett drag af sturskhet - det vill säga, jag talar här om en afskedad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
