Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyckeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyckeln.
j|et oförklarliga har något tillockande, lärgirigheten vaknar:
hvad man icke vet, kan man möjligen få veta; det är af
denna orsak barnet spejar och frågar så ofta, ty det tror, att
vi »store» veta så förskräckligt mycket: det är af denna
orsak det oförklarliga, eller det som vi ej genast begripa, är oss kärt
hela lifvet igenom, förutsatt likväl, att vi ej tro lifvets gåta löst
derigenom, att vi lefva och förmå äta biffstek och dricka bajerskt öl.
Då man är barn har man ingenting, som liknar ärelystnad, och
derför faller det sig på intet vis tungt att få komma med »på köpet»,
då pappa och mamma skola på kalas; man fördrar till och med att
de berätta för sällskapet, att de ej vågat lemna gunstig herrn hemma
ensam, derför att ingen har händer med honom; med ett ord, man är
icke äresjuk, man är frisk ända midt igenom och har den oskattbara
lyckan att vara utan jemförelse med andra; ty de der rangskilnaderna
barn och barn emellan förstår man sig icke på.
På ett så anspråkslöst sätt kom jag med på en bjudning hos baron
Dagobert Gyllenpil, en stor bjudning; ty sanningen var, att Anna Lena
derhemma, vår beskedliga jungfru, ej hade hvad man kallar händer
med unga herrn, som, på grund af sina fylda åtta år och sin djupa
lärdom i ABC-boken, ansåg sig kunna göra hvad han ville, då han
var under Anna Lenas inseende, väl vetande, att ej många ord skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
