Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Klockan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klockan.
Barnasinnet är troget. Jag kan ännu, när jag vill, se
trädgårdsmästaren på Mellingsta, mäster Petrus (tillnamnet har jag
glömt), i sin hvita nattmössa och sin luggslitna frisrock
spatserande fram och åter mellan vinkasten eller tittande i
drifbänkarne efter meloner. Mäster Petrus var en person, som i min
barndom isynnerhet fästade min uppmärksamhet; han var nemligen
den förste vetenskapsman jag träffat. Skratta ej åt namnet
vetenskapsman, användt om en gammal hustjenare, ett slags inventarium på
Mellingsta. Gifve Gud, att alla verklige vetenskapsmän vore så litet
charlataner som han, och att de med ett så fromt barnasinne studerade
naturens heliga språk, som han gjorde det.
Hans lilla stuga låg i trädgården med utsigt åt den förbilöpande
vägen och då mäster Petrus der fick se någon liten gosse, som vandrade
vägen, fram, knackade han på de små rutorna och nickade åt barnet
ett »välkommen in». Var det ett tiggarbarn, så framsatte gubben
alltid litet mat åt den hungrige; var barnet icke hungrigt åter, trakterade
han sin lilla vän med litet frukt eller gaf honom vackra blommor och
visade honom alla de rara saker, han samlat under sin långa lefnad
och hvilka han hade uppradat i sitt lilla läsrum, såsom han med ett
slags barnsligt högmod kallade en liten kammare med fönsterna åt
vägsidan. Der hade han sitt lilla bibliotek, der Eulers bref framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/oadambsn/1/0436.html
