Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historien om den siste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historien om den siste.
är en riktig hedersman, den gamle vresige gubben, en
kärnnatur, fast för öfrigt närmast likt ett stycke
masur-björk, som ej lemnar ett enda ordentligt spår och som »tar
emot» på alla håll. Der ligger hans lilla boställe. Det tar sig ut
som en oas i öknen med sin lilla trädgårdstäppa och denna lemning
af barrskog, som omger hans trefliga hem. Intressenterna ha gjort
många anbud - omöjligt! »Jag vill dö i min stuga», säger den
envise skogvaktaren, »och riktiga papper har jag; kejsaren i månen är
icke i stånd att upphäfva dem. Lifstidsdonation af salig baron -
det är papper, som duga!» Nog af, du träffar en kuriös figur, som
jag måste visa dig, då jag åtagit mig att vara din ciceron i trakten.
Du såg i går den gamla herregården, den stora träbyggningen, der
hvar bjälke knarrar och der de förbrända små rutorna glindra så
underligt mot aftonsolen, som blickar in i de tomma salarna med
deras gammalmodiga, förfallna prakt. Jag är den nya tidens barn,
men känner mig på ett eget sätt upprörd, då jag genomvandrar en
hel rad tomma, förfallna rum med söndertrasade tapeter och gamla
taflor. Jag förefaller mig själf nästan som ett spöke, som återvänder
och ser på huru det gamla försvinner utan att ersättas. Vi, den
nyare tidens folk, tyckas mig som en bisvärm, hvilken tagit sin
bostad i benraden af ett dödt lejon. Huru vi fara och äflas! Huru
vi hota med gadden en hvar, som vill intränga på vårt område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
