Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bagge, Algot - 2. Bagge, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bagge
173
Bagge
national law association och som
medl. av rådet för det internat,
pri-vaträttsinst. i Rom. B. har även
verksamt bidragit till det skandinaviska
sjörättsliga samarbetet ss. sv.
regeringens repr. på detta område. B.
är associé i Institut de droit
interna-tional. Han har publicerat en rad
uppsatser i straffrätt, processrätt,
sjörätt och internat, privaträtt. —
Gift 1913 med Gerda Antell. M. B. L.
2. Bagge, Gösta Adolfsson,
nationalekonom, politiker, f. 27 maj
1882 i Stockholm. Bror till B. 1. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1900
inskrevs B. s. å. vid Uppsala univ. och
blev där fil. kand. 1904, avlade fil.
lic.-ex. i Stockholm 1911, blev fil. dr
och docent i nationalekonomi vid
Stockholms högskola 1917 och
kallades till prof. i nationalekonomi och
socialpolitik därstädes 1921. —-
Arbetet med en officiell utredning rörande
kollektivavtalens utbredning och
utformning här i landet
("Kollektivavtal angående arbets- och
löneförhållanden i Sverige", 1908, 1910) ocli
verksamheten som sekr. vid
förhandlingar mellan arbetsgivare- och
arbetareorganisationer gåvo B.
utgångspunkter och material för
gradualav-liandl. "Arbetslönens reglering genom
sammanslutningar" (1917). Detta
arbete, som belönats med Vet. akad:s
Arnbergska pris, är en betydande
vetenskaplig prestation och
kännetecknas liksom B:s övriga vetenskapliga
skrifter av utmärkt teoretisk
soliditet och en omfattande kännedom om
det nutida näringslivets faktiska
gestaltning; för den förnämliga
teoretiska skolning, som B. där och eljest
visar, lia hans studier vid univ. i
Förenta staterna säkerl. haft stor
betydelse. Nya insatser inom samma
ämnesområde följde bl. a. under B: s
verksamhet inom den s. k.
arbetslöshetsutredningen (till vars betänkande är fogad
den av B. författade bilagan "Orsaker
till arbetslöshet", 1931) ocli vidare som
ett led i Stockholms högskolas
socialvetenskapliga inst:s omfattande
undersökningar rörande
nationalinkomstens, arbetslönernas och
varuprisernas utveckling i Sverige 1860—1930
(ett flertal delar i serien "Stockholm
Economic Studies", 1933 ocli följ. år).
Till den populärvetenskapliga
litteraturen hör B:s skrift "Det moderna
näringslivets uppkomst" (1925). -—
Jämsides med verksamheten vid
Stockholms högskola har B. ägnat ett
betydelsefullt arbete åt Inst. för
socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning (Socialinst.) i
Stockholm, som grundats och
utbyggts av honom, och vars förste
föreståndare han blev 1920. •— År
Gösta Bagge.
1910 grundade B. tills, med Eli F.
Hecksclier den periodiska
publikation, som tog sitt namn i arv efter
Hans Forssells ocli Harald Hjärnes
Svensk tidskrift, och som under en
följd av år med de två grundarna
som redaktörer (B. under åren 1911—
30) intog en bemärkt plats i det
kulturella och politiska livet.
Redaktörenia och den trängre kretsen av
med-arb. tillhörde den av Harald Hjärne
starkt påverkade, folkligt nationellt
inriktade kretsen av unga, politiskt
verksamma akademiker, och B. har
för sin del städse givit uttryck åt en
klar och konsekvent samt för
socialpolitiskt reformarbete starkt
intresserad högeråskådning. De första
insatserna i det praktiska politiska
arbetet gjorde B. som led. av
stadsfullmäktige i Stockholm (1913—26),
stadsfullmäktiges v. ordf. och led. av
stadskollegiet (1920—25); snart togs
också lians sakkunskap i anspråk vid
Stockholms stads och andra
stadskommuners förhandlingar i
avtals-och lönefrågor, varvid lian tog initia-
tivet till De sv. städernas
förhandlingsorganisation, vars ordf. han var
1920—36. Efter att ha lämnat det
kommunalpolitiska verksamhetsfältet
ägnade B. sina krafter åt ett mera
omfattande politiskt arbete inom
högern. Sedan han 1932 liade blivit led.
av Första K., fick han snart en
framskjuten ställning bland partiets
riksdagsmän, och när amiral A. Lindman
1935 drog sig tillbaka från posten som
högerns ledare, utsågs B. till hans
efterträdare, varefter han 1937
övergick till Andra K. I den nationella
samlingsregering, som bildades 13
dec. 1939 efter det rvsk-finska krigets
utbrott, inträdde B. i egenskap av
högerns främste man som chef för
Eck-lesiastikdep. Han liar som minister
bl. tu tagit initiativet till en
omfattande översyn av landets skolväsende,
närmast genom att igångsätta en
utredning rörande aktuella problem på
området i fråga. -—- I bokform har B.
1935—38 årl. utgivit "Politiska tal"
och 1941 "Tal 1939—1941". — Gift
1911 med Gertrud Sandberg. G.W.S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
