Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Resan till KEN, av Christian Haugen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Resan till KEN
AV CHRISTIAN HAUGEN
(Forts. från föregående n:r).
Henleys kontor var uppfyllt av pip-
och cigarrettrök.
I tre timmar hade Wayne suttit och
berättat om sina äventyr. Ända sedan
han för ett år sedan träffade
Faversham i hotell Adlons kafé till det
ögonblick i går, då han såg ”Tagan”
försvinna i solljuset.
Han hade berättat så, som han kunde
berätta, när han var uppfylld av iver
och hänförelse. Och gång på gång
framhävde han, vad denna historia komme att
betyda inte bara för världen och
vetenskapen, men också rent journalistiskt
sett för Londontidningen ”Daily Mail”.
Då han var färdig, lutade han sig
tillbaka i stolen och såg triumferande på
sin redaktör.
Henleys ansikte var lugnt och
tankfullt, och i hans ögon såg Wayne ett
uttryck, som verkade på honom som
hundra tusen hinkar med kallt vatten.
— Har ni bevis? frågade Henley.
Wayne log ett både hånfullt och
vredgat leende.
Ja, naturligtvis har jag bevis, sade
han, jag har diamanter nog till att köpa
lord Northcliffe och betala honom
kontant.
Henley skakade på huvudet.
— Käre Wayne, varken han eller jag
behöver annat bevis än ert ord, men
publiken.
Han skakade ännu mer på huvudet och
tillade:
— Publiken skulle aldrig tro det, om
ni också lade fram stora högar med
bevis.
— Jag har fotografier, böcker,
konstsaker och mycket annat, som absolut inte
kan vara från jorden.
— Fotografier kunna förfalskas,
likaså böcker. Vem som helst, som har
erforderliga kunskaper, kan konstruera
ihop ett nytt språk. Och visar ni fram
konstsaker, som vetenskapen inte
känner till, kommer man på sin höjd att tro,
att ni har varit på upptäcktsresa i
Sydamerika och funnit spår efter en gammal
kultur. Varför kunde ni inte förmå er
vän Nivo att vänta litet med avresan?
Bara han och flygskeppet kunde ha
överbevisat publiken om sanningen.
Wayne reste sig.
— Det har jag redan förklarat för er.
Jag går till en annan tidning.
— Gör inte det, Wayne. Kom ihåg, att
dumheten är i majoritet här på jorden.
Det är till exempel inte fem människor
på tusen, som tro eller någonsin komma
att tro, att det finns människor annat
än på vår lilla planet. Nej, Wayne, mot
dumheten kämpa till och med gudarna
förgäves. Skriv hellre en bok om det.
Inte någon avhandling utan en roman,
den kommer nog att gå.
Wayne ryckte på axlarna.
— Jag skall tänka på saken, sade han.
Adjö, mr Henley.
*
Dick Wayne tänkte på det en månad,
och så beslöt han sig för att skriva
boken, men under tiden hade han räknat
ut att han ägde litet över tre miljoner
pund utom godset, och att han således
inte behövde göra det tråkiga arbetet
själv.
Och därför hittade han en annan, som
skrev boken åt honom.
SLUT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:13:04 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-19/0019.html
