Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tf A:s följetong
(Forts. fr. föreg. n:r.)
free hade gissat rätt när han
misstänkte, att Hidetawa hade an-
passat sina fallskärmar efter rymdflyg-
ningens krav. Japanen hade insett att
en fallande kropp i de översta förtun-
nade luftlagren skulle få en tillintetgö-
rande hastighet och därför vidtagit sina
mått och steg. Hans fallskärmar upp-
togo vid öppnandet en flera gånger stör-
re yta än de vanliga, och kunde därför
verka bromsande, där andra fallskär-
mar inte gjorde det. Fallskärmshoppa-
ren kunde allt efter behov minska skär-
men när han kom i tätare luft genom
att helt enkelt draga i ett snöre. Om han
inte brydde sig därom, kunde han sväva
betydligt långsammare än det lättaste
löv mot djupet.
— Han vet, att vi så fort som möj-
ligt kommer efter honom och handlar
därefter, sade Hidetawa medan det ja-
panska skeppet ilade mot väster. Yata-
hira nickade och gjorde några kalkyler
på ett papper samt minskade därefter
ögonblickligen skeppets hastighet betyd-
ligt.
— Han måste vara på tio kilometers
höjd, om han handlat efter order, sade
han.
— Leta Yatahira! var allt Hidetawa
svarade.
Tyst var Yatahira sysselsatt vid styr-
apparaterna och ändrade inställningen
på någon hävarm här och där, under det
18 TEKNIK för ALLA
att han ibland såg på mätinstrumentén
och ibland ut genom fönstret i bogen. Nu
flög det japanska skeppet på tio kilo-
meters höjd och sjönk med ständigt av-
tagande hastighet allt djupare. Långt
borta kom land i sikte. Det var den ber-
giga kusten vid Valenciabukten. Nu höll
Yatahira skarpare utkik än någonsin
mot fören medan han höll händerna på
styrspakarna. Han bromsade in skeppet
ytterligare, varvid skeppet sjönk ännu
djupare under det att han oavlåtligt höll
uppmärksamheten riktad på en liten vit
punkt, som blev synlig i den blå etern.
Efter en stund sade Yatahira:
— Vi ha funnit Yoshika, herr Hide-
tawa.
är kommer de! ropade Grabbe till
FR Tomaseo medan de båda hop-
fjättrade strålskeppen sjönko ned ge-
)!
nom det öppnade taket. Det italienska
blev stående på hallens golv, medan det
tyska genom sina strålytor hölls svä-
vande ovanför i det fria. Genast sprungo
arbetare med stegar och redskap fram,
och nu visade sig verkningarna av Grab-
bes telefonorder. Svetsapparater fräste
och åto sig girigt genom ståltrossarna,
och på mindre än en minut var det tyska
skeppet fritt. Det steg upp på nytt och
landade utanför hallen. Tomaseo var den
förste som sprang fram när skeppets
dörr öppnades.
— Käre Carlo! sade han och omfam-
nade med sydländsk glöd Villari och häl-
sade på professor Ruggero, vars ansikte
bar tydliga spår efter vad han gått ige-
nom under den äventyrliga flygningen.
Han bestormades sedan av Ruggeros
gäster med så många frågor, att han
inte visste, vem han skulle svara först.
tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
