Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43.000.000 mil i världsrymden, av Vladimir Semitjov - I. John Stuarts försvinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
Jobn Stuarts försvinnande
Tidigt en morgon i början av septem-
ber väcktes John Stuart av en ihål-
lande telefonringning. Det var chefre-
daktören i ”World’s Herald”, som bad
John — Heralds ”flygande” reporter
— att ofördröjligen bege sig till San
Francisco för att uppsöka och inter-
vjua den kände chefen för Gold Company
Ltd., Frank Hardman. Enligt i
Street cirkulerand
Hardman me
inverka revolv
— klarhet till varje pris!
Femton timmar efter detta telefon-
samtal befann sig John Stuart i San
Fransisco, men erfor till sin besvikelse,
att Hardman dagen förut lämnat sta-
den i bil utan att på hotellet nämna
vart han skulle fara. Pojken i svängdör-
ren trodde sig ha hört, att mr Hardman
gav ordern ”Los Angeles” till -chauf-
fören. John ilade till ett garage, där
man hyrde ut bilar, valde ut en racer-
vagn och gav sig i väg söderut.
Efter någon timmes färd bromsade
han häftigt in bilen, när han kom
ur en kurva; han hade så när kört &
en ung flicka, som stod vid sin bil
höll upp ena handen fö j
e lust att utsätta sig för risken att
själv bli stående på vägen på samma
sätt som den här tösen.
— Jag kan ta er på släp, föreslog
han.
— Det ... går inte, jag har bråttom!
utbrast hon och vred händerna av för-
tvivlan.
John brast i skratt.
— Tror ni att ni kommer fortare
fram, om ni blir kvar här? sade han.
Vart ska ni för resten?
000
Av
| VLADIMIR SEMITJOV
DEN NYA
FÖLJETONGEN
Flickan gjorde en obestämd gest bort
mot bergen.
— Det är bara en halvtimmes väg,
sade han.
— Såvitt jag vet, finns det ingen be-
bodd plats en halvtimmes väg härifrån,
anmärkte John, vars goda hjärta inte
förnekade sig, fastän han inom sig svor
över det opåräknade hindret.
— Låt mig köra som hittar, sade
flickan resolut och satte sig vid ratten.
John lät henne hållas och to, lats
bredvid henne.
Den skulle
han. j
att se åt sidan.
S iborn . . . Namnet föreföll John
bekant. Han upprepade det ett par gån-
ger för sig själv, och så kom han plöts-
ligt ihåg: Sternborn hette ju den beröm-
de uppfinnaren, Amerikas nye Edison,
om vilken det gick så många fantastis-
ka rykten. Nu senast hade John hört
hans namn i samband med atomspräng-
NINOG SINE
— Är ni släkt med doktor Charles
Sternborn? frågade han.
— Det är min pappa.
— Sr Han därborta .’. . dit vi far?
— Ja.
—Jag vet verkligen inte om jag kan
hålla mitt löfte, sade han. Jag är ute
på jakt efter ädelt villebråd, ser ni.
Jag ska till Los Angeles och ta rätt på
chefen för Gold Company ...
Nu tittade hon på honom.
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
