Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43.000.000 mil i världsrymden, av Vladimir Semitjov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Tänk på hur det är nere på jor-
den, käre Mac. Ett villkor för existen-
sen av liv är syre — förutom diverse
andra saker, naturligtvis, men syre är
väl det viktigaste. Och så en viss tem-
peratur, inte för hög och inte för låg.
— Just syre, ja. Men här finns ju
ingen luft. De måste väl andas, i her-
rans namn?
— Varför det? Huvudsaken är väl
att de tillgodogör sig syret på något
sätt. Och ingenting hindrar att det i
marken här på månen finns syre —
knappast i form av gas, skulle jag tro,
men i någon förening, i varje fall i så-
dan form, att de där djuren kan tillgo-
dogöra sig det för att framleva sin tris-
ta tillvaro.
— Men dom ser ju ut att trivas, inföll
Marion.
TEKNIK för ALLA
— Jo, naturligtvis, jag såg saken från
min synpunkt. Jag för min del skulle inte
vilja bo här. Det är för litet omväxling.
Tänk dig, tösen min, nätter som varar i
två veckor, och dagar som räcker lika
länge.... På nätterna går temperaturen
ner till den absoluta nollpunkten, och på
dagarna är det hett som bara den....
Här finns ju ingen skyddande atmosfär.
Det som vi bevittnar här — jag menar
de båda maskarna — kan man verkligen
kalla för livets triumf.
— Ni minns att jag sa, att månen
såg ut som en ost, inföll nu mr Hard-
man. Det gläder mig oerhört att så
här få bekräftelse på riktigheten av min
teori. Där har ni ostmaskarna, mitt
herrskap.
Alla var ivriga att komma ut och titta
litet närmare på månen. Bortsett från
de båda maskarna verkade landskapet
öde och dött. Här förekom aldrig stor-
mar eller översvämningar, här var väd-
Började 1 föregående nummer
20
000
Av
VLADIMIR SEMITJOV
DEN Nya
FÖLJETONGEN
SAMMANDRAG:
John Stuart, ”Heralds” flygande reporter,
får i uppgift att intervjua chefen för en
mäktig guldfirma i San Fransisco med an-
ledning av rykten om vissa finansiella sen-
sationer. Intervjuoffret står inte att finna,
men Stuart följer ett spår och finner guld-
kungen just i färd med att tillsammans med
en vetenskapsman starta en resa till månen.
Alla förberedelser äro klara, världen vet in-
genting om expeditionen, och för att bevara
hemligheten tar man John Stuart med på
färden. Starten går lyckligt, och efter nå-
gon tid landar rymdskeppet på månen ..:.
K
ret alltid vackert, himlen alltid klar,
mörk och stjärnbeströdd. Man kunde
spatsera omkring utan galoscher och pa-
raply.
John var redan framme vid dörren
till hissen, när doktor Sternborn hejdade
honom.
— Vänta lite, mr Stuart! Tänker ni
verkligen gå ut på månen i den där ha-
biten?
John såg ner på sina kläder och und-
rade om det var något fel. Han hade
alldeles glömt bort, att det inte gick att
andas på månen. Doktor Sternborn för-
klarade för honom, att om han kom ut i
det fria som han var, skulle han ofrån-
komligt explodera likt en bomb av det
inre trycket i kroppen.
Doktorn öppnade ett skåp och plockade
fram en del konstifika plagg av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
