Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tigerbron, av Warren Hastings Miller - Förord - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRORD
B erättelsen om denna bro är upp-
diktad men bygger på fakta kring
den nyligen färdiga järnvägen mellan
Vinh och Thakhek i Indo-Kina. Den-
na järnväg förbinder Vinh på ostkus-
ten med Thakhek, den viktigaste plat-
sen för sjöfarten på Mekongfloden.
Den planlades 1927 under generalgu-
vernör Paul Doumers ledarskap, ge-
nomskärningen av Annam-bergen på-
börjades år 1929, och järnvägen i dess
helhet blev färdig år 1936.
Att det var en amerikansk firma,
som byggde och konstruerade denna
bro, betyder ingenting i sammanhan-
get. Bron konstruerades och bygg-
des i sektioner i Amerika, delarna
fraktades med lastångare till Burma
och monterades på ort och ställe av
amerikanska ingenjörer och arbetare.
Författaren har tillbragt lång tid i
Fjärran Östern och är väl förtrogen
med de förhållanden, som betingat
Burmas och Indo-Kinas ESO :
Man anser i allmänhet : é
vara dåliga kolonisatö
verket ha de säk&
framgångipa
engelsmå ”
ar från första
’etet lönande företag för
moderlandet, mest till följd av den
rikliga förekomsten av allehanda mi-
neral. Laos, den mest avlägsna pro-
vinsen, har snabbt utvecklats i mate-
8& TEKNIK för ALLA
TfÅ:s följetong
riellt avseende under senare år, och
äran av detta uppsving tillkommer i
hög grad provinsens unge monark,
den duktige och framsträvande Sisa-
vang Vong. Hin Boun-tenngruvorna
ha kraftigt bidragit till kungarikets
välstånd, och den stora tennproduk-
tionen krävde slutligen att en järn-
väg direkt till kusten byggdes. År
1926 blev landsvägen Vinh-—Chieng
Kuang färdig, och har sedan dess ut-
byggts även till Luang Prabang, Laos
huvudstad. Trafiken mellan Hanoi
och Luang Prabang upprätthålles med
lastbilar, och färden mellan dessa båda
orter tar en tid av cirka ett dygn.
Denna berättelse har sitt värde fram-
förallt däri, att den ger en god inblick
i den nästan fantastiska industriella
utvecklingen 1 dessa avlägsna trakter
av Asien. De yttre händelserna krin
AGSTtTd EN
följek av a n, som
uppträdde . Dessa ha i
den era ts av tigrar. Man
ka t ifrån, att även om myc-
ke historien är dikt, skulle de hän-
delser, som omtalas mycket väl kunna
inträffa i dessa undangömda trakter
av världen. Moa- och Khastammarna
utgöras av vildar, som ha sin hemvist
i bergen och skogarna i Laos och An-
nam. I regel äro de mycket fredliga,
1 motsats till ett stort antal banditer
och fredlösa, som ströva omkring här.
AV WARREN HASTINGS MILLER
Dock äro de ganska snara att ställa
till oroligheter i tider av nöd. De spe-
la sin rättmätiga roll i denna berät-
telse.
FÖRSTA KAPITLET
enngruvorna
i Hin Boun
infordrade vissa
anbud, och genast
började en rad
företag över hela
världen sätta sina
krafter i rörelse.
En kinesisk pad-
rone i Vinh på Indo-Kinas ostkust
hyrde tvåhundra oxvagnar med kraf-
tiga hjul, körda av svartklädda anna-
En ingen-
sina till-
singenjör ett brev ed frans-
frimärken, ögnade hastigt igenom
skrivelsen sh slog sig i nästa ögon-
blick på knäna av förtjusning.
— Vi har fått den där bron på
Vinh-Thakhek-banan, pojkar, skrek
han så det ekade över hela ritkonto-
ret.
Ungdomliga huvuden lyftes från
borden, passare, pennor och dragstift
lades åt sidan. Från alla håll kommo
de, dessa unga teknologer: från Cor-
nell, Stevens, Massachusetts. ... Det
var en ny firma, och dess chef, Gidge
Brandt, var en driftig karl med fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
