Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyskrapsmysteriet, av Lavinia R. Davis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMMANDRAG.
Kent Richards, en ung studerande, som fal-
lit igenom vid sin första tentamen vid en tek-
nisk skola, söker arbete i New York. Han
träffar en jämnårig arbetarpojke vid namn
Sigge Olsson, som också är arbetslös. Båda
försöka sin lycka vid ett stort skyskrapebyg-
ge och lyckas få erbete, tack vare sitt rådiga
ingripande vid ett olyckstillbud. De ha på
känn att allting inte står rätt till vid bygget
och Besluta sig för att hålla ögonen öppna.
&
— Gå bort till kontrolluret! sa-
de Jones.
Kent följde med Sigge till väg-
gen vid dörren, där ett antal kort
var instuckna i en kortram. Han
funderade på vad det var som gjor-
de att Jones” leende verkade så obe-
hagligt. Men Sigge tog utan vidare
ett kort med sitt namn på, stop-
pade in det i stämplingsmaskinen
och fick det stämplat med tiden
7.50. Kent följde hans exempel.
Det var lugnande att se sitt eget
namn på ett kort. Det betydde åt-
minstone, att han nu verkligen fått
plats. Han hade fått arbete — nu
gällde det bara att kunna behålla
det.
— Somna nu inte vid kontrollu-
ret! sade Jones. Även om Kelly
tyckte att du gjorde dig flott i den
där historien med svavelsyran, så
har du fått plats som arbetare och
inte som filmhjälte.
18 TEKNIK för ALLA
Kent gjorde kvickt helt om och
tog den lilla säck med bultar, som
Jones räckte fram med sin tjocka
vita hand. — Du ska få bära spik
åt Caseys lag och åt Swenson, sade
Jones åt Sigge. Du kan hitta
bultlagret, när du går förbi Kellys
skjul och sen om hörnet. Och du,
Richards, kan ta reda på hinkar i
källaren, när karlarna börjar ropa
på vatten.
— Jaha, sade Kent, när han till-
sammans med Sigge gick ut genom
dörren.
— Jones ser ut som en blekfet
degklimp, sade Sigge, när de kom-
mit utom hörhåll. Jag kan slå vad
om, att han inte i hela sitt liv har
sett ett stycke stål på nära håll.
— En smula måste han väl kän-
na till det; sade Kent, under det att
han tittade på hur Sigge fyllde en
liten trälåda med nitar. Annars
hade han väl inte fått det här job-
bet. Han är Kellys närmaste man.
SKYSKRAPS-
MYSTERIET
Började i föregående
nummer. Ni kan börja
läsa den nu.
ER EE 20
TfÅ:s nya
FÖLJETONG
— Det gör detsamma, sade Sig-
ge och svängde upp lådan med ni-
tar på ena axeln. Han verkar som
om han hörde hemma på kontoret,
och dessutom ser han dum ut. Om
det är nånting som jag inte kan
med, så är det att arbeta för folk,
som inte har praktisk erfarenhet.
De följdes åt in i den av kalk ner-
stänkta hissen, som en sömndruc-
ken hisspojke körde upp till fem-
tonde våningen. — Härifrån får ni
använda bena, sade Tonetti, hiss-
pojken, och gäspade sömnigt.
— Den där hissgrabben måste ha
varit uppe hela natten, sade Sigge.
Det var nästan som om han skulle
gå i sömnen.
Kent var alltför förvånad över
sin omgivning för att lägga märke
till hisspojken.
— Det här är den mest öppna
plats jag har varit på i hela mitt
liv, förklarade han nervöst. Inga
väggar, inga ledstänger på trappor-
na. Det finns ingenting som kan
hindra en från att bli blåst rätt ner
på gatan. Han såg ned på taken
av de små husen runt omkring, vil-
ka bildade liksom ett schackbräde
djupt under dem. — Jag ...jag ha-
de ingen aning om att det blåste så
hårt här uppe, tillade han.
— Det blåser ännu mer längre
upp, dit du ska, sade Sigge. De där
bultarna skall upp till kranarna i
nock. Du märker blåsten mera, när
det inte en gång finns ett tak.
— Ser du, fortsatte han, medan
de började gå uppför trapporna. —
> a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
