Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyskrapsmysteriet, av Lavinia R. Davis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMMANDRAG.
Kent Richards, en ung studerande, som fal- :
lit igenom vid sin första tentamen vid en tek-
nisk skola, söker arbete i New York. Han
träffar en jämnårig arbetarpojke vid namn
Sigge Olsson, som också är arbetslös. Båda
försöka sin lycka vid ett stort skyskrapebyg-
ge och lyckas få arbete, tack vare sitt rådiga
ingripande vid ett olyckstillbud. De ha på
känn att allting inte står rätt till vid bygget
och besluta sig för att hålla ögonen öppna.
Sigge klarar arbetet bra, men Kent är ovan
och har svårt att vänja sig vid de stora höj-
derna. Han får kämpa hårt med sig själv
för att hålla sig kvar på de smala ställnin-
garna. Pojkarnas misstankar, att sabotage
mot arbetet planeras, växa sig starkare. En dag
vill man tvinga Kent att gå balansgång över
en balk högt uppe i bygget. Sigge kommer
till hjälp, men de övriga håna honom. Vid
ett försök att övervinna svindeln halkar Kent
och är nära att förolyckas.,
En kväll, när Sigge går förbi skyskrape-
bygget, råkar han få se några mystiska ljus
uppe bland byggnadsställningarna och hans
misstankar om sabotage på bygget bli allt
större.
Då han ej själv kan göra något åt saken,
beslutar han sig för att under dagarna i
arbetet skärpa sin iakttagelseförmåga och
komma det mystiska på spåren.
(Forts. fr. föreg. nr.)
Sege såg att O’Connor sköt sin mös-
sa bak i nacken. — Var är de där
bultarna, frågade han, och Sigge läm-
nade honom lådan med dem. Han
fyllde alla fickorna på sin overall
med bultar. — Ballast! sade han, och
så satte han i väg i ett våldsamt tem-
po uppför pelaren. Han såg ut som
en väldig gorilla, som klättrade upp
för en kal, röd trädstam. Sigge luta-
de sig bakåt för att kunna följa ho-
nom bättre med blicken. Hans egen
far hade haft samma slags arbete,
och han förstod sig på att bedöma
av
om en man kunde klättra. Och det
kunde O’Connor.
Eagle var redan högt uppe i luf-
ten och satt på toppen av en pelare
mitt emot O’Connor.
— Sväng på kranen, ropade Gant-
ry till mannen vid styret. I samma
sekund vred den väldiga kranen sig
runt om sitt fäste.
Eagle sträckte sig ut efter stålet
som kranen lyfte upp emot honom,
och Sigge fruktade för ett ögonblick
. att han skulle kunna ramla ned. Från
toppen av sin pelare stötte O’Connor
till balken, som balanserade emellan
dem.
— Låt den gå till väders! tjöt
Gantry till mannen vid klockan. Or-
dern gick genast vidare. Lutande sig
framåt mot vinden, kämpade de två
männen med stålbalken, som lyftes
upp mellan deras bägge pelare.
De andra drog i styrlinan för att
hjälpa till med att få balken i dess
riktiga, vågräta läge mellan pelarna.
— O. K. Nu är den klar! utbrast
O’Connor, när balken gled in i fal-
sen på hans pelare. Han tog en av de
tunga bultar, som han bar i fickan och
lät glida genom hålen i pelarens och
balkens stålplattor.
Ett ögonblick senare hade han
sprungit ut på den blott till hälften
bultade balken, vänt sig om och satt
sig med ansiktet vänt mot pelaren så
att han bekvämare kunde sätta in res-
ten av sina bultar på rätt ställe.
Eagle hade samtidigt drivit in den
första bulten i sin pelare och balkän-
da. Nu stod också han uppe på bal-
Lavinia R. Davis .
TfÅ:s
FÖLJETONG
ken som en lindansare på sin lina.
Han liksom svävade i luften, medan
han gick fram över den alltjämt
knappt till hälften fastgjorda bal-
ken. När han nått fram till dess mitt:
lossade han wireslingan från kranen,
vände om och: gick lugnt tillbaka.
För första gången i sitt div höll Sig-
ge andan, när han såg på stålbygg-
nadsarbete. Vad han varit med om på
Phoenix Building höll på att ta hu-
möret ifrån honom. Han hade aldrig
förr tänkt så mycket på de faror han
utsatte sig för som nu, men nu kun-
de han inte annat än tänka på vad
som skulle kunna hända Eagle och
O’Connor, om någon fuskat med bul-
tarna.
Under frukostpausen blev Sigge
allt mera orolig för kranarbetarlaget.
Hans samtal med Kent höll visst på
att göra honom till en gammal kä-
ring, tänkte han. Men han kunde inte
låta bli att fundera på, hur lätt det
skulle kunna vara för någon, som
ville ställa till otyg, att fuska med
kranbalkarna eller smörja in stålbal-
ken med lite fett.
Han tittade sig omkring på Joe Ca-
seys plattform, där Gantrys folk sam-
lat sig för att äta frukost. De sluka-
de sina smörgåsar med god aptit,
skojade med varandra och sköljde
ned maten med väldiga klunkar kaffe.
Det tycktes inte vara någon annan
än han själv, som gjorde sig bekym-
mer. Såg han kanske spöken på lju-
sa dan?
Sigge satte kvickt i sig sista bitar-
na av matsäcken. — Vart tänker du
TEKNIK för ALLA 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
