Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyskrapsmysteriet, av Lavinia R. Davis - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forts. fr. föreg. n:r.
Sigge såg på honom, medan han skyn-
dade sig upp för de öppna stegarna.
När de kom fram, kändes trappste-
gen våta och uppsvällda under deras
händer, och regnet piskade dem alltjämt
rakt i ansiktet. Kents ansikte var allde-
les blekt, när han såg uppåt.
— Jag kan inte begripa vart sjutton
Swenson har tagit vägen, stönade han,
när de kommit upp till toppen av den
första stegen.
Ken stannade plötsligt... — Hörde
du? frågade han.
Sigge lyssnade. Man kunde höra det
susande ljudet av regnet som piskade
mot stålet, stormen som tjöt, när den
ven genom stålkonstruktionen och ett
vått rep, som slog mot plattformen.
— Jag hör inget .... började han, men
stannade så och lyssnade till. Jo, sade
han plötsligt. Det var bestämt nån som
ropade.
Kent höll sina händer för munnen som
en tratt. — Hej, Swenson, skrek han.
Var är ni?
— Hjälp, hjälp! För Guds skull! ro-
pade någon, men pojkarna kunde inte se
vem det var.
De sprang fram över plattformen.
— Vad du än gör, så gå inte ut på
stålet, varnade Sigge. Det är halt som is.
Runt omkring den stora pelaren hade
lagts ett provisoriskt trägolv, vilket
13 TEKNIK för ALLA
plötsligt upphörde på byggnadens väst-
ra sida. Där fanns en annan plattform
och på den kunde de se Swensons ässja
stå övergiven i regnet. Vad hade hänt
Swenson? Var finns de andra? Hade de
slagit ihjäl sig?
Nu hade de kommit fram till kanten
av Swensons plattform och kunde se vad
som inträffat. Den hade givit efter, men
ett par av plankorna hängde och ding-
lade ännu i ett rep, som snott sig. Rätt
framför sig såg pojkarna två av nitar-
na, som hade ropat på hjälp. De kläng-
de sig fast vid närmaste kryssbom med
armar och händer, men med benen svä-
vade de fritt och hopplöst ute i rymden.
Den tredje nitaren klängde sig fast vid
den pelare, som stod närmast pojkar-
na. Den var så våt och slipprig att
han inte vågade försöka sig på att klätt-
ra uppåt för att komma i säkerhet.
En av de båda som klängde sig fast
vid kryssbommen var Knudsen, mannen
som skötte hammaren i Swensons lag.
— Hjälp! skrek han. För Guds skull,
ta tag i svångremmen.
Sigge och Kent knäböjde så nära
plattformens ytterkant, som de vågade,
och lyckades få tag i mannen, som
klängde sig fast vid pelaren. Sigge kun-
de känna hur det våta tyget i mannens
kläder gav efter mellan hans fingrar.
Han grävde sig ned i det bristande ty-
get med högra handen och tog samtidigt
ett nytt grepp med den vänstra. På
ett eller annat sätt lyckades mannen
kravla sig upp vid hans sida.
Sigge klängde sig nu fast med sina
ben omkring pelaren och lutade sig
framåt för att få tag i Knudsens arm.
Ett ögonblick, som tycktes så långt som
evigheten, förflöt medan han och Kent
slet med att dra mannens kropp rakt
mot den starka vinden. Skulle de kun-
na klara det eller skulle de själva bli
dragna ned i djupet? Sigge stirrade ned
i den grå tomheten under dem och sat- .
te i varje uns av sina krafter. Efter en
liten stund hade de Knudsen uppe på
det våta stålet.
Pojkarna banade sig för andra gången
väg mot det piskande regnet och för-
SKYSKRAPSMYSTERIET
ab
£ avinia R. Davis
TfA:s
FÖLJETONG
SAMMANDRAG.
Kent Richards, en ung studerande, som fal-
lit igenom vid sin första tentamen vid en tek-
nisk skola, söker arbete il New York. Han
träffar en jämnärig arbetarpojke vid namn
Sigge Olsson, som också är arbetslös. Båda
försöka sin lycka vid ett stort skyskrapebyg-
ge och lyckas få arbete, tack vare sitt rädiga
ingripande vid ett olyckstillbud. De ha på
känn att allting inte stär rätt till vid bygget
och besluta sig för att hålla ögonen öppna.
Sigge klarar arbetet bra, men Kent är ovan
och har svärt att vänja sig vid de stora höj-
derna. Han får kämpa hårt med sig själv
för att hålla sig kvar på de smala ställnin-
garna. Pojkarnas misstankar, att sabotage
mot arbetet planeras, växa sig starkare. En dag
vill man tvinga Kent att gå balansgång över
en balk högt uppe 1 bygget. Sigge kommer
"till hjälp, men de övriga håna honom. Vid
ett försök att övervinna svindeln halkar Kent
och är nära att förolyckas.
En kväll, när Sigge går förbi skyskrape-
bygget, råkar han få se nägra mystiska ljus
uppe bland byggnadsställningarna och hans
misstankar om sabotage på bygget bli allt
större. é
Då han ej själv kan göra något ät saken,
beslutar han sig för att under dagarna
arbetet skärpa sin dåakttagelseförmåga och
komma det mystiska på spåren.
sökte nu hala upp den tredje nitaren.
De fick därvid hjälp av de båda, och lyc-
kades slutligen med förenade krafter
bringa också honom i säkerhet.
— Men var är Swenson? frågade Kent
och Sigge tittade på de tre männen,
som alltjämt såg nervösa och uppska-
kade ut, sedan de nu med knapp nöd
sluppit undan med livet.
— Han föll! Knudsen stötte fram
orden som om de stuckit honom.
Till en början kunde Sigge endast se
den vita virvlande. dimman, som drev i
tunga skyar runt omkring det röda stål-
tornet. — Där är han! ropade Kent
plötsligt och i samma ögonblick fick ock-
så Sigge syn på något som låg tvärs
över stålet på en balkong.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
