Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnar Dillner: Järnhanteringens tullfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
GUNNAR DILLNER
Att järnhanteringen just nu kämpar kanske sin hittills allvarligaste
kamp för sitt fortbestånd visas med full tydlighet av dessa siffror.
Jernkontoret har, fullföljande sin uppgift som järnhanteringens
språkrör, under de senaste åren gång efter annan i utförliga skrivelser till
regeringen, tull- och traktatkommittén m. fi. myndigheter lämnat
framställningar om järnhanteringens betryckta läge och dess behov
av omedelbart stöd. Någon åtgärd i denna riktning saknas hittills.
Måhända skulle en hänvändelse till Kommerskollegium, som i sin
egenskap av bergsöverstyrelse har att främja järnhanteringen, hava
föranlett åtgärder i önskvärd riktning.
Den senaste framställningen från järnhanteringen daterar sig från
den 20 mars i år. Däri framhåller Jernkontoret, hurusom numera
importen av utländskt järn är osedvanligt stor, och att för första
gången i den svenska järnhanteringens moderna historia importen av
järn är större än exporten. Utlandets köpebehov av svenskt stål är
exceptionellt litet, beroende på att utlandet under kriget lärt sig att
på många områden ersätta det svenska stålet med inhemskt fabrikat.
Det vore sålunda, om man önskade de svenska järnverkens
fortbestånd, nödvändigt att i större utsträckning än hittills bevara den
svenska hemmamarknaden åt de svenska bruken och detta genom
ett ökat tullskydd. Redan nu gingo omkring 30 % av de svenska
bruksarbetarne arbetslösa, och av de gruvarbetare, som normalt voro
sysselsatta med malmbrytning för brukens räkning, voro cirka 50 %
sysslolösa. Sammanlagt vore inom denna bransch mer än 8.500
arbetare utan sysselsättning och inkomst. Jernkontoret ifrågasatte på
nämnda grunder en tullförhöjning å järnvaror av olika slag
motsvarande stegringen i partiprisindex för hithörande varor, eller till 160 %
av nuvarande tullar. På denna framställning torde hittills intet svar
erhållits; visserligen utsändes under sommaren en halvofficiell
kommuniké av innehåll, att regeringen icke funne anledning överväga
någon tullförhöjning på berörda område, men att den övervägde
andra åtgärder till berörda närings främjande. Och därvid har
saken hittills fått bero.
Man frågar sig, om myndigheterna verkligen inse faran av det
läge, vari järnhanteringen nu befinner sig. leke nog med att det i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
