Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Inledning - Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANTS NATURVETENSKAPLIGA TEORIER 7
övrigt under hela sitt liv, och i ett av sina sista arbeten
framkastar han en hypotes, som sedan går igen hos Darwin.
Analogien, säger han, mellan de organiska formerna tyder
på ett gemensamt ursprung, på att naturen steg för steg
från de lägre formerna höjt sig till högre. Ett vattendjur
har blivit ett träskdjur, träskdjuret ett lantdjur, därigenom
att de för miljöen mindre lämpade formerna avlösts av mera
lämpade.
I början av 1760-talet vände sig hans intressen mera
uteslutande till filosofien, och utan tvivel var det Humes
undersökningar, som här gåvo honom uppslagen; själv för-
klarar han, att det varit den skotska filosofen, som väckt
honom ur den dogmatiska slummern. Filosofien hade varit
dogmatisk i stället för kritisk; den hade skyndat till en
syntes utan föregående analys, och det var med en dylik
analys av den mänskliga kunskapsförmågan Kant nu ville
börja. Han arbetade länge på denna uppgift, men redan i
en 1770 utgiven latinsk avhandling visar han sig hava
själva grundtanken klar. Han fortsatte emellertid sina un-
dersökningar, och först 1781 avslutade han dem samt fram-
lade då resultaten i det epokgörande arbetet Kritik der
reinen Vernunft. För 1600-talet hade det gällt att visa,
att våra föreställningar — icke blott om de materiella tingen,
utan ock våra idéer om Gud, själens odödlighet o. s. v. —
hade en objektiv giltighet. Men till detta resultat hade
man kommit blott genom en rad av felslut, beroende på en
allt för ofullständig analys. Hume däremot hade med sin
skarpsinniga analys kommit till ett rakt motsatt resultat:
till att förneka all objektiv visshet. Uppgiften för Kant
blev att finna gränserna för den mänskliga kunskapsför-
mågan.
Locke hade, såsom vi sett, i sensationerna sett vår egent-
liga kunskapskälla. Visserligen hade han därjämte antagit
även en inre erfarenhet och en reflexion, som bearbetat det
genom den yttre och inre erfarenheten givna materialet.
Men han hade icke förmått att vidare utföra denna tanke,
och hans efterföljare hade i allmänhet förbisett denna del
av hans undersökning och blivit rena sensualister. Konse-
kvensen av denna sensualism hade dragits av Hume, och
med honom hade filosofien mynnat ut i ren skepticism. Lik-
som Locke skiljer också Kant på två kunskapskällor: sensa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
