Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Inledning - Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 KANT OCH LOCKE
tionerna och förståndet, som bearbetar dessa sensationer, och
han upptager här den tankegång, som Lockes efterföljare
låtit falla. Människosjälen är icke blott, såsom sensualisterna
antaga, en spegel, som uppfångar och osjälvständigt återger
intrycken, utan dessa intryck ordnas av den förnimmande
på ett visst sätt: i tid och rum. En föreställning har näm-
ligen två element. Innehållet i sensationen stammar visser-
ligen från yttervärlden, men formen för denna åskådning
från den sinnliga kunskapsförmågan själv. Vilka dessa former
äro, finner man, om man undersöker, vad som är konstant
i en föreställning, och detta visar sig då vara, att alla före-
ställningar äga ett visst tids- och rumsförhållande. Tid och
rum äro således åskådningsförmågans former, och de äro
“aprioriska“, d. v. s. ursprungliga, medfödda, oberoende av
all erfarenhet, tillhörande själva åskådningsförmågan. Inne-
hållet i våra föreställningar växlar, men formen förblir den-
samma; rummet utgör formen för all yttre erfarenhet, tiden
för all inre.
Men vi hava icke blott föreställningar, utan även av för-
ståndet bildade begrepp om dessa föreställningar. En åskåd-
ning utan begrepp är blind, liksom ett begrepp utan åskåd-
ning är tomt, ty innehållet i ett begrepp utgöres endast av
de nyss omtalade ur erfarenheten bildade föreställningarna.
Men liksom den sinnliga föreställningsförmågan har sina
former, har även förståndet sina, vilka äro det konstanta i
varje begrepp och således kunna skiljas ut ur det väx-
lande begreppsinnehållet. Dessa förståndets former kallar
Kant kategorier och anser sig hava funnit tolv dylika. Denna
indelning är tämligen skolastisk, och den viktigaste kate-
gorien är kausaliteten, som ju särskilt intresserat även Hume.
Kant bestämmer dessa kategorier såsom aprioriska, d. v. s.
såsom oberoende av erfarenheten, och dessa begrepp få så-
ledes hos Kant en betydligt större giltighet än hos Hume.
Denna analys är Kants utgångspunkt. Mot denna hava
sedermera gjorts flera invändningar. Man har påpekat, att
även kunskapsförmågans enligt Kant aprioriska former torde
vara abstraherade ur erfarenheten. Men dylika frågor till-
höra filosofiens historia; för oss är det nog att veta, att
Kants analys under en längre tid ansågs fullkomligt av-
görande. Den mänskliga kunskapsförmågan får således en-
ligt Kant sitt innehåll från sensationer av den sinnliga till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
