Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Inledning - Herder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERDERS INSATSER 29
efter den antika. Herder kunde därför ej gilla den antik-
iserande riktning, på vilken Goethe efter den italienska resan
slog in. Men om han då ställde sig på en annan ståndpunkt
än den store skalden, var han just genom sin beundran för
Shakspere en medverkande orsak till den form, som Goethes
första drama fick. Herder, så skarpsinnig kritiker han än
var, insåg aldrig klart stilskillnaden mellan ett epos och ett
drama, icke, att Shaksperes äldsta krönikespel ej egentligen
voro dramer utan dialogiserade eper. Och efter detta mönster
skrev även Goethe.
Av litteraturen hade Herder således en väsentligen ny
uppfattning. Ehuru icke egentligen konstkännare hade han
det ock av den bildande konsten. En brist hos Winckelmann
och Lessing hade, såsom vi minnas, varit, att de ej förstått
att skilja på måleri och plastik. Men redan under sin Riga-
tid hade Herder blick för denna skillnad, och då han seder-
mera kom att se Dürers målningar, var han väl den förste
på 1700-talet, som insåg deras konstvärde. Redan i ett av
sina tidigare arbeten skriver han, att han funnit, att ingen
enda lag utan vidare vore tillämplig på både måleri och
plastik, och gent emot Winckelmann och Lessing framhåller
han med styrka landskapsmåleriets betydelse. Däremot hade
han ännu ej fått blicken öppnad för den gotiska arkitektu-
rens skönhetsvärde, och här var det den yngre Goethe, som
bröt vägen för en ny uppfattning, till vilken Herder likväl
genast anslöt sig.
Då Herder först stötte samman med Goethe, sjöd han
således av nya idéer och uppslag i alla möjliga riktningar.
Under sitt senare liv utarbetade han blott dessa, men genom
dessa skrifter kom han att djupt ingripa även i den senare
utvecklingen. Såsom ofta framhållits har han haft en stor
betydelse för den moderna språkvetenskapen såväl genom de
nya, exotiska litteraturområden, på vilka han riktade upp-
märksamheten, som genom sina mera filosofiska idéer om
språkens ursprung och väsen. Ännu mera har han verkat
för den moderna religionshistorien. Först genom honom fick
man klart för sig, att det här gällde att historiskt begripa
en religiös föreställning, icke att bedöma den efter dess
större eller mindre överensstämmelse med 1700-talets upp-
lysningsfilosofi; “prästbedrägeriet“ blev nu, åtminstone veten-
skapligt, avlivat. Och genom honom fördes bibeln över till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
