Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Inledning - Herder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 HERDERS INSATSER
samma klass som alla andra religiösa urkunder. Men mest
har han betytt för litteraturhistorien och kulturhistorien. Den
äldre litteraturhistorien, sådan denna odlats av benediktinerna
och deras kolleger i Italien, hade väsentligen varit lärdoms-
historia, bestått av bibliografiska och biografiska notiser utan
vidare ordning. Redan i sina tidigaste skrifter ställer sig
Herder på en annan ståndpunkt. Litteraturens historia är
för honom framför allt diktningens, ty i denna speglar sig
folksjälen renast och här få vi dess finaste nyanser. Dikt-
ningens historia måste därför ställas i närmaste samband
med kulturens och uppgiften är att i dikten framför allt
finna ett uttryck för denna. Under det att Winckelmann
sökte den ideala konsten, vill Herder däremot finna det
karaktäristiska i olika folks diktning, och hela tiden har han
sambandet med kulturen i övrigt klart för sig. Jag har —
skriver han — “ännu ej sett någon historia, som behandlat
den tyska feodalförfattningens betydelse för Tysklands poesi,
seder och tankeliv samt vidare följt dessa drag även i andra
land“. Men dessa synpunkter äro ju redan desamma, som
våra dagars litteraturhistoria söker genomföra.
Hans historiska huvudarbete var Ideen zur Philosophie
der Geschichte der Menschheit, vars första del utkom 1784,
men som avbröts med den fjärde delen (1791). Planen hade
han, såsom vi sett, i det första utkastet redan färdig under
Rigatiden, men proportionerna voro så väldiga, att det hela
förblev blott en torso. Metoden är rent naturvetenskaplig,
och arbetet sysslar i början nästan blott med astronomiska,
geografiska och dylika frågor samt övergår först senare till
en mera historisk framställning. Han söker där att skildra
de olika kulturperioderna och få fram deras “anda“, således
ett försök att förstå varje tid från dess egna förutsättningar,
att se personligheter och institutioner icke med “upplysnin-
gens“ uppfattning, utan mot bakgrunden av periodens egen
världsåskådning. Historiens uppgift blir för honom framför
allt att framlägga kulturens utveckling, sambandet mellan
olika skeden, och ur den synpunkten kan han räknas såsom
en av den moderna historieskrivningens grundläggare, ehuru
han å den andra sidan ännu så till vida stod kvar på 1700-
talets ståndpunkt, att en dylik “filosofisk“ historia alltid
mer eller mindre får smak av upplysningens rationalistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
