Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Goethe före Weimartiden - Goethes ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 6 GOETHES BARNOOM
några dissonanser blandat sig in i den olympiska harmonien.
Nu har hans gestalt icke blott marmorstodens skönhet utan
ock något av dess kyla.
Hans födelsestad, Frankfurt am Main, var vid 1700-talets
mitt till det yttre ännu den medeltida, “fria riksstaden“,
omsluten av en tornprydd stadsmur. Invånarantalet, som
nu närmar sig en halv million, steg då blott till en 30,000
à 35,000, men likväl var staden en bland Tysklands mest
betydande. Det var nämligen här, som kejsarvalen och
kejsarkröningen förrättades, och på de båda “mässorna“,
vår och höst, strömmade bortåt en 40,000 främlingar dit.
Staden styrdes patriarkaliskt av de förnämsta borgarfamiljerna,
och den högsta rangen inom denna oligarki innehades av
“der Stadtschultheiss“, som var stadens högsta juridiska in-
stans och president i dess förvaltningsråd. Innehavare för
livstiden av denna plats var sedan 1747 skaldens morfar,
Johann Wolfgang Textor, vilken stammade från en gammal
juristsläkt, vars anor kunna ledas upp till 1500-talet. Skaldens
fäderneanor voro ej lika förnämliga. Först hans farfar, som
var skräddarmästare, flyttade in till Frankfurt, men blev
där en mycket förmögen man, och hans son Johann Caspar,
skaldens far, bestämdes därför för en förnämligare levnads-
bana än hantverkarens, studerade först i Leipzig, hade sedan
plats vid rikskammarrätten i Wetzlar och blev 1728, då
han var tjugoåtta år, promoverad till juris doktor. Efter
promotionen företog han en tvåårig resa till Italien, och
minnet av denna bevarade han ständigt. Han var nämligen
verklig konstvän, även något samlare och sysselsatte sig
ivrigt med att författa en beskrivning över sin resa. Men
egendomligt nog blev han aldrig något, ehuru han tyckes
hava varit en mer än vanligt begåvad man. Han sökte
aldrig någon plats — sedan hans första försök i den vägen
misslyckats — och hans privata juridiska verksamhet synes
hava varit obetydlig. 1742 blev han väl “kejserligt råd“,
men detta var blott en titel. I stället gick han upp i att
sköta sin förmögenhet och sitt hus, och utvecklade sig både
till en •— väl ekonomisk — pedant och till en hustyrann.
1776 träffades han av ett slaganfall, som gjorde honom till
andlig invalid, och 1782 slutade han sina dagar. Synner-
ligen älskad av sin familj tyckes han ej hava varit.
1748 gifte han sig med Elisabeth Textor, som då endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
