Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Goethe före Weimartiden - Stella och sångspelen - Mahomet och Prometheus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTTER, HELDEN UND WIELAND 7 3
Det blev ett tungfotat skämt i stil med Markalls sömnlösa
nätter. Över denna nivå höjer sig ej heller Goethes vid
denna tid skrivna satiriska smådramer, av vilka det vik-
tigaste väl är hans Götter, Helden und Wieland. Det riktar
sig särskilt mot Wielands Alceste, och Goethe kan hava rätt
däri, att den åskådning, som ligger till grund för Wielands
ändring av händelseförloppet i Euripides’ drama, icke är
den äkta grekiska, likaså däri, att idealismen är väl högt
spänd. Men samma anmärkning hade Goethe några år se-
nare kunnat rikta mot sin egen Iphigenia, och i varje fall
är hans persiflage av Wieland ej vidare rolig och knappast
rättvis.
MAHOMET OCH PROMETHEUS
Av vida större intresse än dessa småsaker, vid vilka Goethe
själv icke lade någon vikt, äro hans skådespelsutkast från
denna tid. Att Goethe ej hann utföra dem, var utan tvivel
en stor förlust för diktningen, ty de bevarade fragmenten
lova oerhört mycket, och eftervärlden skulle gärna hava
avstått både från Clavigo och från Stella, om den fått något
mer av Prometheus. Men Pegasus är nu en gång icke
någon praktiskt inövad arbetshäst, och Goethe skrev under
dessa år tillräckligt mycket och tillräckligt betydande saker
för att freda sig mot beskyllningen för litterär indolens.
Däremot torde man kunna rikta en annan anmärkning mot
honom. Han gjorde ett utkast, som han lät ligga, tog
sedan upp det ånyo efter flera år, då hans syn både på
diktningen och livsproblemen blivit en helt annan, arbetade
så om det gamla utkastet, lät det åter ligga och tog ånyo
upp det. Så gjorde han med Egmont, med Tasso, med
Faust, och de hava därigenom förlorat i helgjutenhet. Han
har gjutit ungt vin på gamla läglar, och det har givit vinet
smak. Från poesiens synpunkt var det nästan en olycka,
att Goethe växte för snabbt och växte från sig själv.
Från ungefär samma tid, under vilken han var sysselsatt
med Götz, föreligga flera utkast till andra dramer. Minst
känna vi ett tillämnat skådespel om Julius Cæsar, som han
påbörjade redan i Strassburg. I hjälten skulle han skildra
övermänniskan, revolutionären, en Sturm und Drangnatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
