- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
84

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Goethe före Weimartiden - Faust

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84 INNEHALLET I EAUST
Faust vill träda i förbindelse med andevärlden. Först ser
han Makrokosmos’ tecken. Men Makrokosmos är hela uni-
versum, dess ande är för stor för honom, och i stället be-
slutar han sig för att frambesvärja en ande, som står honom
närmare. Men även inför jordandens mäktiga uppenbarelse
känner sig Faust förvirrad. Också denne överväldigar honom.
Vad ömklig skräck, som nu fått råda
På övermänskan dig! Ar nu din ande stum?
Var är den barm, som skapat och fann rum
Att hysa inom sig en värld, och full av fröjd
Förhov sig upp till oss, till andevärldens höjd?
I livets floder, i dådens storm
Ar jag böljan här,
Ar jag vinden där,
Alstring och grav,
Ett evigt hav,
En skiftande id,
Livsglödande strid.
I tidernas susande vävstol en skrud,
En levande, härlig, jag väver åt Gud.
Vad är då denna “Geist der Erde“? I makrokosmos, i
universums, världsalltets natur, kan jordesonen ej intränga.
Denne ande är honom för hög. Jordanden, som han fram-
besvärjer, är människolivets, den mänskliga naturens ande,
vars väsen Faust förut ej fattat och inför vars väldiga ge-
stalt han därför bävar tillbaka. Anden avslöjar då för honom
sitt egentliga väsen. Han är en “Tatengeist“, den eviga
verksamhetsdrift, som är livet och kraften i tillvaron. Men
sedan han yppat detta, försvinner han åter: “Den ande
liknar du, som du förstår, ej mig.“
Därefter följer den förut omtalade scenen mellan Faust
och Wagner, men så kommer den stora luckan i Urfaust,
och när texten åter börjar, äro Faust och Mefistofeles redan
förbundna med varandra. Huru utfylldes då i den ursprung-
liga planen denna lucka? Med någon säkerhet kan svaret
icke givas, men flera antydningar giva oss dock en åtmin-
stone sannolik lösning av problemet. Jordanden uppen-
barar sig ännu en gång för Faust och ger honom då Mefi-
stofeles till följeslagare. Från den gamla folkboken och från
dockspelet har denne bibehållit sin karaktär av avgrunds-
ande, men han är icke längre folktrons vulgäre djävul, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free