Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Goethes ungdomskrets - Leisewitz och Maler Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 GOLO UND GENOVEVA
vägrar: han kan ej slita sig från sin hopplösa kärlek till
Genoveva och tar i stället emot ståthållarskapet över greve
Siegfrieds slott och län. Matilda, som med sin skarpblick
genomskådat orsaken till hans vägran, söker först att sätta
stål i honom och förmå honom att draga ut i kriget, ty
“av stål måste det verktyg vara, med vilket jag vill bygga
för framtiden“. Själv är hon en lidelsefull, sensuell kvinna,
som haft och har en hel följd av älskare, men de hade
aldrig hindrat hennes planer. Sonen är en annan natur,
hans kärlek är ren och ridderlig: “Siegfried har nu rest,
och jag är ensam på slottet. Vad betyder det? Intet. För-
mögenhet, ära har han anförtrott mig, sin maka, sin lycka,
sitt lugn. Golo, handen på hjärtat! Vad vill du? Skulle du
någonsin kunna förgå dig? . . . Nej! Förr tåla och lida allt,
tusen gånger hellre fly härifrån, vore det än till världens
ände. Det svär jag inför himlens ögon. Ingen annan tanke
har någonsin fläckat min själ. Att jag av hela mitt hjärta
vill henne väl, att jag trår efter hennes sällskap, att jag
lider, då jag är skild från henne — det är allt, en ren
dyrkan, såsom kärleken till en stjärna, som man älskar för
dess skönhet. Tyst och förtegen skall jag i detta hjärta
gömma min böjelse, till dess att den kalla döden berövar
mig livet.“
Men så uppenbarar sig Matilda på slottet. Först söker
hon, som sagt, att förmå Golo att övergiva denna kapris,
som står i vägen för den framtid, hon vill bereda honom,
och hon hotar t. o. m. att underrätta greve Siegfried om
hans passion. Men då intet hjälper, beslutar hon att slå
in på en annan taktik: “Det måste taga ett slut. Jag vill
ej uppgiva honom såsom alldeles förlorad. Hellre våga allt,
kosta vad det vill.“ Då Golo vill fly och redan låtit sadla
sin häst — för att kunna glömma tänker han bli eremit eller
pilgrim till det heliga landet — infinner sig Matilda hos
honom, förklarar, att hon fogar sig efter hans önskningar
och förmår honom att stanna: hon skall söka hjälpa honom.
Själv tror hon ej mycket på kvinnlig dygd, hoppas därför,
att Genoveva skall bliva Golos älskarinna och att han efter
någon tid skall glömma henne: “en, två, tre nätter, för
min skull gärna tio, och vad sedan? Att äga är detsamma
som att icke längre åtrå. Fantasien gör våra önskningar
till ett Paradis, som njutningen åter skövlar“. Hon skaffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
