Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Schiller - Fiesco och Kabale und Liebe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 TENDENSEN I KABALE UND LIEBE
flytande över honom hade hon begagnat i folkets intresse
till att avstyra och mildra hans våldsåtgärder: “Jag har
sprängt fängelser, jag har slitit sönder dödsdomar, den för-
färande evigheten på galärerna har jag förkortat för mången,
och i de oläkbara såren har jag åtminstone gjutit balsam.
Och nu kommer den man, som ensam kunde löna allt detta,
den man, som ödet måhända ämnat till ersättning för mina
föregående kval, den man, som jag i mina drömmar med
brännande trängtan hoppats på — — —.“
Inför detta försvar känner sig Ferdinand djupt förkrossad:
“Jag väntade, jag önskade till och med, att finna er värd
mitt förakt. Jag kom hit fast besluten att förolämpa er
och förtjäna ert hat. För oss båda hade det varit lyckligt,
om jag kunnat fullfölja min föresats.“ Och så yppar han,
att han älskar en annan, en stackars borgarflicka, som han
icke vill bliva otrogen.
I den första uppbrusningen känner lady Milford väl sin ära
kränkt, men som vi sedan få höra tar hennes sinnesadel
överhand, och utan att vidare ingripa i handlingen reser
hon ur låndet. Presidenten, som fått höra sonens avslag,
blir emellertid ursinnig och beslutar att taga saken i egen
hand, infinner sig med polis i Millers bostad för att häkta
Louise, men så kommer Ferdinand dit, befriar med värjan
i hand henne från rättstjänarne, och då presidenten ändock
icke vill ge sig, hotar han honom med att offentliggöra det
skurkstreck, genom vilket han blivit minister. Och det
hjälper: presidenten rymmer fältet och är besegrad. Den,
som då kommer till hans räddning är Wurm, styckets egent-
lige bov, som för övrigt själv kastat sina blickar på Louise,
och han smider hop den plan, som skall söndra Louise och
Ferdinand. Den kunde onekligen hava varit bättre, ty trots
all diaboliskhet, är den ganska klumpig. Louises föräldrar
häktas, Wurm infinner sig hos Louise och förklarar, att de
endast på så sätt kunna räddas, att Louise med egen hand
skriver ett kärleksbrev till hovmarskalken von Kalb, som hon
ej känner, samt avlägger ed på att ej yppa förräderiet. Hon
går efter en våldsam själsstrid in därpå, von Kalb låtsar
tappa brevet, Ferdinand får det i sin hand och faller, märk-
värdigt nog, blint i fällan, ehuru Schiller gjort allt för att
uppvisa von Kalbs omöjlighet såsom rival. Upplösningen
blir emellertid ej den, som Wurm och presidenten hoppats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
