Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyhumanismen - Goethes storhetstid - Wilhelm Meisters Lehrjahre - Epos, idyller och ballader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WILHELM MEISTERS WANDER.IAHRE 217
såsom vi strax skola se, upptagit ett motiv från den franska
revolutionen. Men i det hela hade denna världshistoriska
tilldragelse ej någon större betydelse för hans själsliv, och
ännu mera oberörd är Wilhelm Meister. Däremot är denne
märkbart svag för ett aristokratiskt sällskap, även om rangen
icke fullt motsvaras av en lika stor själsadel, — också detta
en reflex från Weimar.
Själv måtte Goethe hava känt hjältens begränsning såsom
en brist, och i sin ålders höst, 1821 och 1829, gav han
ock ut en fortsättning, Wilhelm Meisters Wanderjahre, som
skulle visa oss livskonstnären inom samhället. Det hela är
egentligen en samling noveller, inom vilka idéen skulle vara
den sammanhållande tråden. Goethe framlägger här sina
tankar om staten, uppfostran, äganderätten och en mängd
andra saker — ofta ytterst fantastiskt och verklighetsfräm-
mande, nästan i stil med 1700-talets utopier. Motiveringen
— säger Hettner — “är lös och yttre, karaktärsteckningen
urblekt, personernas egendomligheter framställas aldrig ge-
nom egna handlingar, utan i brev och dagböcker. Och
vidare möter man alla oarterna i den skruvade geheimerråds-
stil, som så stötande framträder i Goethes samtida brev,
t. o. m. den slarviga satsbyggnaden“.
EPOS, IDYLLER, OCH BALLADER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
