Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyhumanismen - Schiller - Schillers historiska och filosofiska studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIE KÜNSTLER 243
värld. Det är konsten och dikten, som brutit sönder män-
niskans fjättrar, gjort henne fri och höjt henne över natur-
livet. Och det är skalderna och konstnärerna, som gå i
spetsen för utvecklingen:
Der Menschheit Würde ist in eure Hand gegeben,
Bewahret sie!
Sie sinkt mit euch! Mit euch wird sie sich heben!
Der Dichtung heilige Magie
Dient einem weisen Weltenplane,
Still lenke sie zum Oceane
Der grossen Harmonie!
Denna antikt-romantiska idealism skulle få ett nytt fer-
ment genom den bekantskap, som Schiller i Jena gjorde
med Kants filosofi. För estetiska frågor hade Schiller helt
naturligt alltid varit intresserad. Däremot hade han dittills
icke drivit några filosofiska studier. Men i Jena gjorde han
bekantskap med en av Kants ivrigaste anhängare, professor
Reinhold, och genom honom riktades hans uppmärksamhet
på Kants arbeten, som då voro tämligen nya; Kritik der
praktischen Vernunft hade utkommit 1788, Kritik der Ur-
theilskraft följde först 1793. Till en början hade han föga
tid till dylika studier, men sedan han i september 1792
avslutat det trettioåriga krigets historia, vände han sig
nästan uteslutande till de estetiska undersökningar, genom
vilka han vidare ville utveckla Kants grundtankar. De
viktigaste av hans många estetiska avhandlingar äro den
1793 skrivna lieber Anmuth und Würde, Ueber die ästhe-
tische Erziehung des Menschen (1795) och Ueber naive
und sentimentalische Dichtung (1795 och 1796).
Kants sedelära hade å den ena sidan mäktigt gripit
Schiller, men å den andra stött honom tillbaka. Den höga,
manliga idealismen i dennes etik var som tagen ur Schillers
eget bröst, men den store tänkarens hårda pliktbegrepp er-
inrade honom om munkens asketiska livsideal. Kant hade,
såsom Schiller skrev, varit en etikens Drako, därför att han
icke ansåg tiden ännu mogen för en Solon. Det gällde
således att finna en etik, som bevarade idealismen, men ut-
plånade det dystra och hårda i Kants pliktlära, och det var
detta problem Schiller sökte lösa i avhandlingen Ueber
Anmuth och Würde, till en väsentlig del genom intryck,
som han mottog från Shaftesbury och dennes hellenism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
