- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
242

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyhumanismen - Schiller - Schillers historiska och filosofiska studier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 42 DIE GÖTTER GRIECHENLANDS
Wo jetz nur, wie unsre Weisen sagen,
Seelenlos ein Feuerball sich dreht,
Lenkte damals seinen goldnen Wagen
Helios in stiller Majestät.
Die Höhen füllten Óreaden,
Eine Dryas starb mit jenem Baum,
Aus den Urnen lieblicher Najaden
Sprang der Ströme Silberschaum.
Med andra ord: där vi moderna hava en torr, livlös
vetenskap, hade hellenen en poetisk livfylld åskådning, en
skön, harmonisk värld, som gjorde människorna lyckliga. Och
så utropar skalden:
Schöne Welt, wo bist du? — Kehre wieder,
Holdes Blüthenalter der Natur!
Ach nur in dem Feenland der Lieder
Lebt noch deine goldne Spur.
Ausgestorben trauert das Gefilde,
Keine Gottheit zeigt sich meinem Blick,
Ach! von jenem lebenswarmen Bilde
Blieb nur das Gerippe mir zurück.
Antiken sättes således ånyo upp såsom det tyvärr för
alltid skövlade skönhets- och levnadsidealet. Men man torde
märka, huru romantisk denna bild av antiken nu blivit,
huru skild den är både från renässansens och från Boileaus
antikuppfattning. Det är förromantikens helleniska värld,
som här i en ännu mera utpräglad form går igen, och Die
Götter Griechenlands är snarast ett typiskt exempel på den
“ sentimentalische Dichtung“, som Schiller kort därefter satte
i motsats till grekernas “naiva“.
I den kort därefter skrivna lärodikten Die Künstler ut-
vecklar Schiller ungefär samma tanke. Men med en viktig
modifikation. Bakom Die Götter Griechenlands spårar man
ännu Sturm und Drangtidens hänförelse för Rousseau. Kul-
turen ställes där ännu i motsats till naturen. Det är kul-
turen, som skövlat naturens skönhetsvärld. I Die Künstler
stå natur och kultur ej längre i detta motsatsförhållande
till varandra. Det är konsten, den diktande fantasien,
människans medfödda skönhetskänsla, som gjort henne till
naturens herre: “Nur durch das Morgenthor des Schönen
drangst du in der Erkentniss Land“. Långt innan de vise
tytt ödets gåtor, hade Uiadens sångare löst dem för en ung

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free