Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - Det Schlegelska kotteriet - Nyromantikens katolicism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 NOVALIS OCH KATOLICISMEN
— måste när den är äkta, vara religiös, och det är också
konsten, som för människan till religionen.
Redan där stå vi i stämningen katolicismen ganska nära,
och samma tendenser återfinna vi hos Wackenroders vän
Tieck. Genoveva är ju rent bigott, likaså Octavianus, och
i Sternbalds Wanderungen förekomma direkta angrepp på
protestantismen. Luthers reformation hade “i stället för en
gudomlig religions fullhet satt en torr, förnuftig tomhet,
som kommit alla hjärtan att försmäkta“. Då Tieck under åren
1805—1806 uppehöll sig i Rom, spreds ett rykte, att han
övergått till katolicismen. Det var icke sant, men däremot
blevo både hans hustru och hans dotter katoliker.
Klarare var Novalis’ ställning. Genom sin herrnhutska upp-
fostran hade han redan mystiken i blodet, och då han sedan
lärde känna författare som Tasso och Calderon, var det
ganska naturligt, att deras katolska trosglöd skulle gripa
honom. 1799 skrev han för Athenäum den märkliga upp-
satsen Die Christenheit oder Europa, som närmast påverkats
av Schleiermachers samma år tryckta Reden über die Reli-
gion. I Jenakotteriet slogo dessa tal ned såsom en bomb:
“Kristendomen — skrev Dorothea Veit — är här à l’ordre
du jour. Herrarna äro nästan tokiga. Tieck predikar re-
ligion som Schiller predikar ödet.“ Det var under denna
stämning, som Novalis skrev sin uppsats. Men denna syntes
t. o. m. hans vänner för stark och kom därför ej in i Athe-
näum. Ty den hade nästan formen av ett manifest för en
katolsk reaktion. Men egendomligt nog återgår det hela
till en så frisinnad protestantisk teolog som Schleiermacher.
Ingen enda tanke, skriver Haym, “icke ens de historiska
undantagna, finnes i dessa fragment, som icke anknyter till
en tanke i Schleiermachers Reden, men också ingen enda,
som ej förvandlats till svärmeri och fantasi. Fragmentens
förhållande till talen är detsamma som Heinrich von Ofter-
dingens till Wilhelm Meister.“ För Hölderlin, för Goethe
och Schiller hade den homeriska tidens Hellas varit lycko-
landet. För Novalis är det medeltidens Europa. Detta var
då ett kristet land, bebott av en enda kristenhet, styrt av
ett gemensamt överhuvud, under vilket lydde ett präster-
skap, som hänvisade de troende till himlen, som stiftade frid
på jorden och förkunnade en skön tro, rik på underverk
och människokärlek. Under denna “äktkatolska eller äkt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
