Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - Det Schlegelska kotteriet - Nyromantikens estetik - Nyromantikens katolicism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
:
»«as
WACKENRODERS HERZENSERGIESSÜNGEN 323
NYROMANTIKENS KATOLICISM
som förromantiken, och Herder fordrat, genomfördes således
av nyromantiken.
Även i en annan huvudpunkt bildar nyromantiken en
direkt fortsättning av Sturm und Drang: i hatet mot upp-
lysningsfilosofien och förståndsbildningen över huvud. Hos
nyromantiken riktar sig dock detta hat icke mot all filosofi
— såsom hos Sturm und Drang — utan blott mot upp-
lysningsfilosofien. Det var materialismen, man avskydde,
den jordbundna forskningen, denna identifierade man utan
vidare med all empirisk naturvetenskap, och i dess ställe
ville man sätta Schellings luftiga naturfilosofi. Såsom vi nu
skola se, mynnade detta från Sturm und Drang nedärvda
hat mot upplysningen ut i en rent katolsk reaktion.
Bröderna Schlegel voro inga religiöst anlagda naturer,
Tieck knappast heller, men dess mera Novalis och Wacken-
roder. Wilhelm Schlegel skrev på gamla dagar, att nyro-
mantikens katolska sympatier endast varit “une prédilection
d’artiste“. Men i själva verket voro de något mera, en
strömning, som också låg i hela tiden. Redan i Wacken-
roders 1797 tryckta Herzensergiessungen är tonen en troende
katoliks. Undren, madonnan och helgonen spela här stän-
digt in. Redan den första biografien, över Raphael, rör sig
med en uppenbarelse. Fåfängt hade Raphael sökt att åter-
giva madonnans drag, men på natten, då han slumrat in,
far han plötsligt upp ur sömnen, och på den påbörjade duken,
som hänger på väggen, ser han en fullkomlig och verkligt
levande bild av gudamodern. “Gudomligheten i denna över-
väldigade honom så, att han brast i gråt. Men det under-
baraste var, att denna bild just var den, han städse sökt
att träffa, men av vilken han blott haft en dunkel och för-
virrad aning.“ Och en av Raphaels lärjungar skriver till
en vän: Nu först känner jag, huru högt konsten står över
all annan mänsklig verksamhet. Nu kan jag träda till altar-
runden, “ty nu ber jag till Guds moder och de höga apost-
larna i dessa hänförande bilder, vilka jag förut blott skådade
med -ett kallt öga och med en oövad pensel sökte att drag
för drag efterbilda.“ Konsten — det är bokens grundtanke
-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
