Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Sjöskolan - Wordsworth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ränta. Men ett par onklar togo gossens uppfostran om
hand, och den unge Wordsworth behövde aldrig lida någon
nöd. Vid sjutton års ålder blev han student i Cambridge,
där han i början av 1791 avlade examen såsom bachelor
of arts. Några starkare intryck av universitetslivet tyckes
han ej hava tagit, mest av de i Cambridge högt skattade
poeterna Milton och Spenser, som båda tillhört
universitetet. En bland hans tidigare dikter, Guilt and Sorrow, är
skriven på Spenser-stanzen, och Miltons Penseroso klingar
ganska tydligt igen i hans diktning. Även Gray, som
också var en Cambridgeman, hade betydelse för utbildandet av
hans litterära smak, särskilt kyrkogårdselegien. Men mera
behållning tyckes han nästan hava haft av mellanterminerna,
då han fick företaga resor i Cumberland och Schweiz, ty
Wordsworth hade vida mera sinne för naturstudier än för
bokstudier, för vilka han städse stod tämligen främmande.
Då han slutat vid universitetet uppstod helt naturligt
frågan om levnadsbana. Men för kyrkan tyckte han sig ej
god nog — det är hans egen vackra förklaring, som troligen
är sann, ty Wordsworth var en verkligt religiös natur, som
gör intryck av en korrekt, bekännelsefast anglikansk präst.
För juridiken hade han intet intresse, mera för krigskonsten,
men då han ej ville riskera att bli skickad till Indien och
få gula febern, så förkastade han även krigaryrket. I
stället valde han att bli — ingenting, och tack vare
onklarnas frikostighet fick han även följa sin smak att leva
blott som engelsk gentleman. Med stöd av denna
frikostighet kunde han också på hösten 1791 företaga en resa till
Frankrike, där han stannade till slutet av nästa år. Det
var ju under den första egentliga revolutionstiden, och
Wordsworth blev nu också gripen av den frihetsvind, som gick
genom Europa, han blev “girondist“ och tänkte allvarligt
på att kasta sig in i den franska politiken. Lyckligtvis
hade onklarne ett medel att hindra detta — de drogo blott
in anslaget, och nu nödgades frihetsvännen att resa tillbaka
till England, som kort därefter förklarade Frankrike krig.
Över detta kände sig väl Wordsworth livligt upprörd, men
lugnade sig ganska snart och blev inom ett par år en
mycket sadelfast konservativ. Något yrke tänkte han
emellertid ej på att välja, och då han av en vän fick i testamente
mottaga en mindre summa, slog han sig jämte sin syster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
