- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
385

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Sjöskolan - Wordsworth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit verkliga. I det andra slaget skulle ämnena lånas
från det dagliga livet. Karaktärer och händelser skulle
vara sådana, som återfinnas i varje by. Coleridge åtog sig
det förra slaget, Wordsworth det senare och ville, såsom
Coleridge refererar hans plan, “giva nyhetens behag åt
alldagliga företeelser samt väcka en känsla, som var analog
med det övernaturliga“. Dikten skulle således icke blott
återgiva verkligheten utan ock något där bakom. Och här
hava vi romantikern.

Ballad var emellertid ett mycket litet adekvat uttryck för
den nya dikt, som Wordsworth ville skapa, ty likheten med
Percy’s är nästan ingen. I stället få vi här några folkliga
berättelser ur samtiden, alls icke i de engelska balladernas stil.
Snarare kan man säga, att Wordsworth här skapat en ny
form för korta episkt-lyriska berättelser, för vilka därför
något namn icke fanns. Wordsworths mening kommer kanske
bäst fram i den lilla vackra dikten We are seven, i vilken
de bästa egenskaperna hos hans sångmö göra sig gällande.
Wordsworth kommer till en by och träffar där en liten tös
på åtta år samt frågar henne, huru många syskon de voro.
“Vi äro sju“. Nå, var äro då de andra? “Två bo i
Conway, två ha gått till sjöss och två ligga på kyrkogården“.
“Men då äro ni ju bara fem!“ Den lilla flickan står
emellertid ej att övertyga, talar om sin lille bror och sin lilla
syster på kyrkogården, beskriver deras gravkullar, talar om,
huru hon där äter sin kvällsvard etc.

»But they are dead; those two are dead!
Their spirits are in heaven!»
’Twas throwing words away; for still
The little Maid would have her will
And said: »Nay, we are seven!»


Detta är onekligen poesi, en sakens poesi, ej blott ordens.
Vi få verkligheten, men horisonten sträcker sig också bakom
denna, och den lilla flickans gestalt är rent förtjusande.
Denna sakens poesi kommer också fram i balladen Simon
Lee, där han tolkat ålderdomens hjälplöshet. Ännu mera
kanske i The Idiot Boy, där han tecknat moderskärleken.
Gamla Susan Gale ligger dödssjuk i sin koja, och hon har
blott en granne, Betty Foy, som kommer till henne och
vårdar henne. Men man måste skicka bud efter doktorn i
staden, och något annat bud finnes icke än Bettys svagsinte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free