Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Sjöskolan - Wordsworth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samtal om döden och odödligheten. Med en promenad vid
sjöstranden slutar detta egendomliga poem, som i varje fall
visar Wordsworths bristfälliga kompositionsförmåga. Dikten
skulle handla om människan, naturen och samhället. Men
för människorna intresserade sig Wordsworth ej det allra
ringaste, blott för sin egen personlighet. Han hade dock
ej nog skarpsinnighet att kunna analysera denna, ännu
mindre hade han någon förmåga att giva livfulla skildringar
av yttre händelser, situationer och miljöer. Samhället begrep
han heller inte, och en fri tänkare var han minst av allt.
Sina politiskt, religiöst och moraliskt konservativa åsikter
hade han mottagit fullfärdiga, och dem diskuterade han
icke. De filosofiska reflexionerna äro därför ytterst banala.
Men dock är The Excursion ett ganska betydande poem,
visserligen ej såsom helhet, utan i detaljerna, nämligen när
Wordsworth får tala om naturen och de intryck denna gör.
Språket får då en flykt och rytm, som visserligen alldeles
strider mot Wordsworths förut relaterade teori, men som är
medryckande. “The wanderer“ hade varit en stackars fattig
herdegosse, som på vintern fått gå till den långt bort
belägna skolan:
From that bleak tenement
He, many an evening, to his distant home
In solitude returning, saw the hills
Grow larger in the darkness, all alone
Beheld the stars come out above his head,
And travelled through the wood with no one near
To whom he might confess the things he saw.
Early had he learned
To reverence the volume that displays
The mystery, the life which cannot die;
But in the mountains did he feel his faith
Responsive to the writing, all things there
Breathed immortality, revolving life,
And greatness still revolving; infinite;
There littleness was not; the least of things
Seemed infinite; and there his spirit shaped
Her prospects, now did he believe — he saw.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
