Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Sjöskolan - Wordsworth - Coleridge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återkomma samma tankar allt för ofta — efter några
mellanliggande sandöknar — och The Excursion är därför en
ganska påfrestande läsning.
I början av 1800-talet skrev Wordsworth också en följd
av “frihetssonetter“. Frihet är ju ett något mångtydigt
begrepp, men för Wordsworth sammanföll friheten alldeles
med motstånd mot Napoleon, och han hyllade därför alla,
som kämpat mot världserövraren. Han hyllade Tyrolens
hjälte Hoefer, Palafox, Schill m. fl. och ett par dikter har
han även ägnat vår Gustav IV Adolf, “denne store konung,
som blott tog råd av sanningen: the heroes bless him, him,
their rightful son“.
För övrigt utvecklade han en mycket flitig
författarverksamhet, skrev religiösa oden, poetiska resejournaler och
romantiska berättelser efter mönstret av Walter Scott. Men
med dessa dikter gjorde han icke någon ny insats. Någon
betydande ande var han icke. Oss svenskar erinrar han
icke så litet om Franzén. Båda ville vara filosofer, ehuru
naturen icke danat dem till tänkare, båda voro under hela
sitt liv stora barn, litet sentimentala, mycket mångordiga,
utan kompositionsförmåga, under lyckliga ögonblick verkliga
poeter, ehuru Wordsworth var den vida större, båda med
en viss, då modern realism i formen, men båda svurna
idealister, båda voro religiöst och politiskt mycket bornerade
och båda leva till sist fortfarande mera på sitt rykte än på
sina skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
