Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Byron och hans grupp - Childe Harolds fortsättning och Manfred - Beppo och Don Juan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510 MANFRED
The stars are forth, the moon above the tops
Of the snow-shining mountains. Beautiful!
I linger yet with Nature, for the night
Hath been to me a more familiar face
Than that of man; and in her starry shade
Of dim and solitary loveliness
I learn’d the language of another world.
Så uppenbarar sig en ande, “the genius of this mortal“,
och vill hämta honom. Men Manfred vägrar att följa
honom: “Jag vet, att min stund är kommen, men ej att
jag skall giva min själ till sådana som du. Jag skall dö
såsom jag levat — ensam!“ Då anden erinrar om hans
många brott, svarar Manfred:
What are they to such as thee?
Must crimes be punish’d but by other crimes
And greater criminals? Back to thy hell!
Thou hast no power upon me, that I feel;
Thou never shalt possess me, that I know.
What I have done is done. 1 bear within
A torture which could nothing gain from thine.
The mind which is immortal makes itself
Requital for its good and evil thoughts.
Och så skiljes han hädan. “Old man“ — yttrar han till
abboten — “tis not so difficult to die“.
BEPPO OOH DON JUAN
Konceptionen till Manfred faller inom den tid, då Byron
vistades i Schweiz och i Shelleys sällskap. Då han lämnat
honom, slog han sig ned i Venedig, i Casanovas forna stad,
och där utsattes han för nya intryck. Venedig var den
tidens internationella nöjesstad, och som vi minnas kastade
sig Byron med liv och lust in i vivörlivet. Av sina débaucher
gjorde han alls ingen hemlighet, njöt tydligen av att i sina
brev till England få omtala dem och på så sätt så mycket
som möjligt chockera den brittiska sedligheten. Hans stora
patos i livet var trots, och detta släppte han nu alldeles
löst; såsom bannlyst och landsflyktig kände han sig fri från
alla konsiderationer. Men det var icke blott i sina brev
han sökte såra den engelska opinionen, utan även hans dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
