Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Byron och hans grupp - Tragedierna - Mysterierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
532 SABDANAPALUS
Då Myrrha klagar över, att ingen vänlig hand skall samla
deras aska och lägga denna i samma urna, svarar Sarda-
napalus :
The better,
Rather let them be borne abroad upon
The winds of heaven and scatter’d into air,
Than be polluted more by human hands
Of slaves and traitors.
Sardanapalus är därför en gestalt, som ständigt utvecklas,
ehuru han likväl förblir densamme, och i denna punkt
kommer Byron Shakspere ganska nära, närmare än de flesta
andra romantiska dramatiker. Trots alla svårigheter har han
också lyckats att hos oss väcka medkänsla för den hjälte,
han valt och som i så mycket erinrade om skalden själv.
Det är sant, att Byrons styrka var hans lyrik, men Sarda-
napalus visar, att han också var en betydande dramatiker,
den mest betydande, som England haft sedan den engelska
renässansens dagar.
MYSTERIERNA
I dessa sorgespel hava vi kunnat iakttaga en impuls från
grevinnan Guiccioli och hennes familj. Men kort därefter
möta vi en annan: från Shelley. Ty utan att Byron själv
ville erkänna — eller trodde på — något inflytande från
den blygsamme Shelley, som beundrade och såg upp till
honom, lider det intet tvivel, att Shelley var den djupaste
och idérikaste av bägge. De hade först råkats i Schweiz,
och som vi redan sett hade den nya bekantskapen inverkat
på Byrons diktning. I Venedig hade dessa minnen av sam-
varon med Shelley förbleknat, men då Shelley 1818 slog
sig ned i Italien, återknöts bekantskapen, och de frågor,
som intresserat Shelley, började nu också intressera Byron.
En ny idévärld — ny i förhållande till Don Juan — öpp-
nade sig för honom, och så skrev han, på sensommaren
1821, “mysteriet“ Cain, som väl torde vara hans förnämsta
diktverk. För formen uppgiver Byron, att medeltidens
“mysterier eller moraliteter“ varit hans förebild, men om
dem torde han endast hava haft en mycket allmän och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
