Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Byron och hans grupp - Shelleys liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHELLEYS BARNDOM 5 45
Percy Bysshe Shelley var fyra år yngre än Byron och så-
ledes född 1792. Hans familj var en gammal, ansedd släkt
och även mycket rik. Farfadern, sir Bysshe Shelley, som
blivit baronet, efterlämnade vid sin död 1815 en förmögen-
het av 300,000 pund och jordagods, som gåvo en årlig av-
kastning av 20,000. Hans son och arvinge sir Timothy,
skaldens far, var en hederlig lantjunkare, sadelfast tory,
tämligen “tilltäppt“, men ganska beskedlig. Att han icke
förstod sig på sonen, torde böra förlåtas honom, ty det skulle
förmodligen mycket få andra fäder hava gjort. Denne var
nämligen redan såsom barn högst besynnerlig, levde i en
fantasivärld, diktade själv sagor och fördjupade sig sedan i
tidens spök- och rövarromaner. Denna dragning till det
hemlighetsfulla gjorde också, att han under skoltiden var
särskilt intresserad av kemi. Däremot deltog han ej i de
andra barnens lekar, stod — i motsats till Byron — främ-
mande för all sport, och helst satt han ensam och drömde.
Då han blivit tretton år, flyttades han till den högförnäma
Eton School. Men någon god skolgosse blev han aldrig.
Han hade väl mycket lätt att lära och var även intresserad
för de klassiska språken, som var det förnämsta skolämnet,
men däremot var han omöjlig, när det gällde disciplinen,
trots det att han var mild som ett lamm, alls icke ostyrig eller
bråkig. Men romantikens hat mot allt tvång, mot all lag,
låg honom redan av naturen i blodet, och han var född
oppositionsman. I dedikationen till The Revolt of Islam talar
han om sin ungdom och ett löfte, som han då avgav: “Jag
vill bli vis och rättfärdig och fri och mild, om i mig finnes
en kraft därtill, ty jag har blivit led på att skåda, huru
den själviske och den starke utan klander och utan hinder
kan förtrycka.“ Redan som pojke var han således en fiende
till all bestående ordning, och övertygelsen att denna ord-
ning var av ondo blev för honom en rent religiös tro, i vilken
hån så arbetade sig in, att han aldrig underkastade den
någon kritik. I stället fördjupade han sig i den sortens “upp-
byggelselitteratur“ d. v. s. i alla moraliska och religiösa
brandskrifter, som han kunde komma över. Då han 1810
vid aderton års ålder inskrevs vid Oxfords universitet var
han därför en radikal fritänkare, som förnekade Guds exi-
stens, förkastade äktenskapet o. s. v.
En kamrat i samma college, Thomas Hogg, som sedan
Schürfe. Allmän litteraturhistoria. VI. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
