Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Byron och hans grupp - Shelleys dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 ALASTOR
Hans barndom hade förflutit under drömmar och syner,
sedan hade han sökt att i filosofien stilla sin törst, och
medan han ännu stod i den första ungdomen, hade han
lämnat det för honom främmande hemmets kalla eldstad för
att draga ut i världen och i okända land söka sanningen.
Så vandrar han igenom Orientens alla i forntidens hävder
ryktbara riken. Men i Kashmirdalen har han en drömsyn.
Han såg en ung, beslöjad flicka, som satte sig bredvid
honom och talade till honom med en röst, som liknade
hans egen själs och vars musik erinrade om vindens och
strömmens. Sanning och dygd, poesi och frihet var talets
innehåll, och han sträckte ut sina armar att trycka henne
till sitt bröst. Men i detsamma försvann synen i natten,
och han vaknade upp ur sin dröm. Över hav, genom vild-
marker söker han sedan efter denna drömbild, men ingen-
städes finner han henne, och så slutar han i förtid sitt liv.
Huvudvikten lägges här på skildringen av de exotiska
nejder, som hjälten genomströvar, tavlor, som i gnistrande
färgprakt erinra om Turners, men dessa leda uppmärksam-
heten bort från diktens tankegång, som skall åskådliggöra
skaldens strävan att här på jorden återfinna det ideal av
skönhet, han i drömmen skådat. Namnet Alastor har dikten
fått från en demon, som enligt sagan gäckade människorna
med falska syner och drev sina offer ut i öknen, men
Alastor nämnes egendomligt nog icke i dikten.
1816 hade Shelley lärt känna Byron, och en impuls från
honom röjer sig i den nästa stora dikt, som han skrev,
The Revolt of Islam, som han författade 1817, sedan han
rest tillbaka till England. Motivet i Manfred hade, såsom
vi minnas, varit kärleken mellan bror och syster. Detta
motiv, som för Byron hade en rent personlig betydelse,
intresserade även den radikale Shelley. En dylik förbindelse
var ju ett slag i ansiktet på den hävdvunna moralen, och
han gjorde därför hjälten och hjältinnan till syskon. I detta
skick gavs dikten ut 1817 under titeln Laon and Cythna.
Men på förläggarens föreställningar drogs denna upplaga
in, de blad, där denna släktskap berörts, makulerades och
ersattes av andra, titeln ändrades till The Revolt of Islam,
och så kom dikten ut i januari 1818. Den är till ytter-
lighet personlig. I hjälten Laon har han givit ett ideal-
porträtt av sig själv, och i hjältinnan, Cythna, har han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
